Varför har ni skrivit ABC-artikeln?
– Vi ville i första hand belysa och informera läkarkollegiet om denna sällsynta men allvarliga komplikation efter aortakirurgi. Den första sjukvårdskontakten för patienter med nydebuterade symtom på aortagraftinfektion är inte alltför sällan akutmottagningar och primärvården, och många gånger kan den största tröskeln till diagnos vara just att väcka misstanken om sjukdomen.
När kan man misstänka att en patient har drabbats av aortgraftinfektion?
– Typexemplet är patienter med tidigare anamnes på aortakirurgi i kombination med långvarig feber och inflammatoriskt påslag utan någon tydlig fokal infektionsdiagnos eller förväntad respons på antimikrobiell behandling. En annan viktig grupp är patienter som tidigare genomgått aortakirurgi med nytillkommen makroskopisk gastrointestinal blödning eller hemoptys.
Vad skulle du säga är det svåraste vid behandling/diagnostisering?
– En av de svåraste aspekterna är att faktiskt väcka misstanke om aortagraftinfektion som orsak till patientens symtom. Utredningsgången kan vara komplex med upprepad bilddiagnostik inklusive nuklearmedicinska undersökningar. Även att identifiera den mikrobiologiska etiologin är en utmaning i vissa fall. Särskilt svårt, men kanske viktigast av allt, är att skräddarsy den definitiva behandlingen för patienten.
Vilka hoppas du ska läsa artikeln?
– Vi hoppas att huvudbudskapen är matnyttiga för de flesta läkare, men kanske särskilt för dem inom primärvård, kirurgi och akutsjukvård. Vi har också lagt viss tonvikt på utrednings- och behandlingsalgoritmförslag relevanta för kärl/toraxkirurger och infektionsläkare.
Vad handlar din forskning om?
– Mitt doktorandprojekt handlar om komplikationer efter aortakirurgi med särskilt fokus på aortagraftinfektioner. Det inkluderar nationella kohortstudier där vi tittar på mortalitets- och infektionsutfall vid olika kirurgiska behandlingar av aortagraftinfektioner.
