Hur kommer det sig att ni har skrivit den här artikeln?
– Förfrysningsskada är en relativt ovanlig åkomma, men är viktig att ha kunskap om på grund av hög morbiditet. Det finns effektiva behandlingar som förbättrar utfallet om de påbörjas tidigt. Vår förhoppning är att artikeln ska kunna användas när man snabbt behöver information och råd kring utredning och behandling. Flera olika specialiteter behöver samarbeta för att nå framgång, och vi hoppas att artikeln kan främja detta.
Vad är viktigast att tänka på vid handläggning av förfrysningsskador?
– Att den bör vara mycket aktiv i akutskedet med radiologi och insättning av läkemedel såsom NSAID, och vid allvarligare skador ställningstagande till trombolys eller iloprost. Uppvärmning bör ske skyndsamt, men vid risk för återförfrysning ska uppvärmning ske först när definitiv uppvärmning kan garanteras. I senare skede är handläggningen mer återhållsam; generellt rekommenderas aktiv exspektans vad det gäller kirurgi.
Ni har med en fallbeskrivning från en skidåkare. Hur kommer det sig?
– Britta Johansson Norgren är en meriterad skidåkare, och hennes berättelse belyser riskerna med uttalad kylexponering under lång tid. Hennes förfrysningsskada i fötterna är ett talande exempel på hur skadan utvecklar sig över tid. Vi är mycket glada över att hon ville dela med sig av sina erfarenheter!
Vilken ytterligare forskning behövs?
– Ytterligare forskning behövs kring utrustning för uppvärmning av skada utanför sjukhus, indikation och evidens för intraarteriell respektive intravenös trombolys samt vid vilka skador och vid vilka tidpunkter trombolys respektive iloprost är bästa behandlingsmetod.
Vad är bäst med ditt jobb?
– Som ST-läkare i ortopedi får jag träffa både vuxna och barn. Specialiteten är bred med många områden, vilket är spännande. Det är många praktiska moment, och vi kan ofta åstadkomma en konkret förbättring för patienterna, vilket är roligt!
