Hur kom det sig att ni skrev artikeln?
– Parallellt med mitt arbete vid Akademiska sjukhuset bedriver jag experimentell vapentraumatologisk forskning finansierad av Försvarsmakten vid Karolinska institutet. Det har resulterat i att jag är medlem i medicinskt inriktade arbetsgrupper inom ramen för Natos Science and Technology Organization samt ledamot av Military Neurosurgery Committee inom World Federation of Neurosurgical Societies. I dessa sammanhang lärde jag känna medförfattarna, och tanken på att beskriva den neurokirurgiska traumavården i krigets Ukraina uppstod.
Har du egna erfarenheter från sjukhuset i Ukraina?
– Nej, inga egna kliniska erfarenheter.
Vem vill ni ska läsa artikeln?
– Alla som är intresserade av krigets medicinska konsekvenser, men i synnerhet alla specifikt traumatologiskt och militärmedicinskt inriktade kollegor.
Vad hoppas du artikeln ska leda till?
– Det mycket stora antalet svåra penetrerande hjärnskador som behöver handläggas i kombinationen med relativ närhet till avancerad neurokirurgisk vård skapar de delvis nya behandlingsstrategier som vi beskriver. Det är dessa möjligheter till neurokirurgisk traumavård som en modern sjukvård kan erbjuda. Detta måste vi förhålla oss till inom både militär och civil svensk sjukvård, en insikt som vi hoppas att artikeln kan leda till.
Hur valde du din specialitet?
– Nervsystemet har alltid varit det som fascinerat mig mest inom medicinen, och under läkarutbildningen disputerade jag på en avhandling om ryggmärgsskador. Efter AT blev det naturligt att testa på ett vikariat inom neurokirurgi, och på den vägen är det.
Läs även:
Översikt Neurokirurgisk behandling av stridsrelaterade hjärnskador
