The Diabetes and Nutrition Study Group (DNSG) of the European Association for the Study of Diabetes (EASD) har presenterat reviderade, evidensbaserade kostråd för att förebygga och behandla diabetes [1]. Även om kostråden också tidigare varit »evidensbaserade« innebär detta arbete, med en formalisering av rekommendationerna i enlighet med reglerna för evidensbaserad medicin, ett viktigt steg framåt. Den vetenskapliga basen för kostråden redovisas, vilket definierar kunskapsläget och begränsar utrymmet för »tyckande«, vilket inte sällan karakteriserat diskussionen om hur folk i allmänhet och personer med diabetes bör äta.
Först skall här poängteras att tidigare vedertagna kostråd i allt väsentligt står sig, även efter en noggrann och systematisk genomgång av den vetenskapliga dokumentationen. När det gäller den flitigt debatterade frågan om »kolhydratrik« eller »fettmodifierad« kost vid diabetes lämnas det öppet för individualiserade val inom de definierade ramarna. Generellt anges att patienter med diabetes inte skall ha mer fett i kosten än motsvarande 35 energiprocent och inte mer än 20 procent från protein. Det innebär att minst 45 procent av energin bör komma från kolhydrater.

Diabetesprevention nytt i årets rekommendationer
Råden kan alltså aldrig tolkas som om de skulle förorda en »högfettkost«. Tvärtom sägs det här att det sannolikt är en fördel för överviktiga typ 2-diabetiker (vilket ju är det helt överväldigande flertalet) att äta en kost som inte ger mer än 30 procent av energin i fettform, för att underlätta viktnedgång. En kost med relativt stor andel kolhydratrika livsmedel, med hög andel fiber och fullkorn och företrädesvis lågt glykemiskt index, är väl förenlig med god metabol kontroll. Hos personer utan viktproblem och med högre energibehov, inte minst många typ 1-diabetiker, kan en fettandel inom den övre delen av det rekommenderade området vara att föredra. Det gäller också äldre personer med sviktande insulinsekretionsförmåga och svårigheter att tillgodogöra sig tillräckligt mycket energi.
Den första förutsättningen för viktnedgång är att energiintaget är mindre än energiutgifterna. Detta kan uppnås på olika sätt, men det är inte problemets kärna. Den viktiga frågan är i stället hur man håller en bra vikt under många år och hur man skall äta för att i längden undvika de komplikationer som hotar att drabba diabetespatienter.
Nytt i årets rekommendationer är avsnittet om prevention vid diabetes. Banbrytande interventionsstudier, i synnerhet från Finland [2] och USA [3], har klart visat på möjligheterna att minska antalet insjuknanden, eller fördröja insjuknandet, i diabetes hos disponerade personer genom aktiva livsstilsåtgärder inriktade på ändrade matvanor och ökad fysisk aktivitet. De kostråd som där ges ligger helt i linje med de aktuella rekommendationerna. En ny bearbetning av the Finnish Diabetes Prevention Study visar dessutom att både viktreduktionen i sig, minskningen av totalt fett och mättat fett samt ökat fiberintag oberoende av varandra signifikant bidragit till den minskade diabetesincidensen [4].

Dags att skifta fokus – för bestående livsstilsförändringar
Läkemedelsindustrin satsar enorma resurser på att utveckla och marknadsföra mediciner för att motverka livsstilsrelaterad ohälsa. Kostnaderna ökar exponentiellt och hotar att bli ett stort samhällsekonomiskt problem. Effekterna av medicineringen är inte sällan begränsade, och lika stora effekter är i många fall möjliga att uppnå om kost- och motionsmönster ändras – med bredare verkan på riskfaktormönster och sjukdomsrisk. Är det nu inte dags att skifta fokus och satsa mera kraft och resurser på att uppnå bestående livsstilsförändringar? Det gäller både hos patienter med diabetes och hos den övriga befolkning som blir allt tjockare med åtföljande risk för utveckling av följdsjukdomar, där diabetes bara är en av dessa.
En förutsättning för framgång är dock att de råd vi ger är samstämmiga och att de baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Att under lång tid förorda en kost med högt innehåll av fett och protein har inget vetenskapligt stöd idag och kan potentiellt vara farligt. Eftersom inga människor, inte heller diabetespatienter, någonsin ätit en kost av den typen under längre perioder tar man som läkare på sig ett stort ansvar om man ger sina patienter sådana råd.

*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Författaren innehar en adjungerad professur vid Uppsala universitet med ekonomiskt stöd från livsmedelsindustrin samt har erhållit foskningsanslag från bla Svensk Mjölk och Stiftelsen Lantbruksforskning.



Illustration: Sheila Terry/Science Photo Library
Ett äpple om dagen håller doktorn borta? Nej, det räcker knappast, men råd om balanserad kost (och ökad fysisk aktivitet) behövs för att möta läkemedelsindustrins marknadsföring av mediciner mot livsstilsrelaterad ohälsa. Det är dags för bestående livsstilsförändringar! De nya, evidensbaserade kostråden för att förebygga och behandla diabetes är en bra bas.