Barn drabbas av diarré och kräkningar, det vet alla föräldrar. Men att rotavirus enligt internationella studier orsakar 40–60 procent av de fall där barn läggs in på sjukhus med akut diarrésjukdom är inte lika känt.
I detta nummer av Läkartidningen presenterar ett svenskt barnsjukhus sin incidens av rotavirus från en säsong. I en studie från mitten av 1990-talet beräknades 1500–1700 barn sjukhusvårdas årligen i Sverige [1].
Naturlig immunitet uppstår efter genomgången sjukdom, varför chansen att vaccin mot rotavirus kommer att leda till en signifikant minskning av sjukdomsbördan är stor.
Två nya, orala vacciner innehållande levande, attenuerat rotavirus med god säkerhetsprofil och skyddseffekt mot allvarlig rotavirusinfektion godkändes i Sverige under 2006.
USA och Australien har tagit in vaccin mot rotavirus i sina respektive barnvaccinationsprogram. I Europa har Belgien, Österrike och Luxemburg redan gjort detsamma, och Finland startar med rotavirusvaccin i sitt barnvaccinationsprogram den 1 januari 2009. Övriga länder i Europa avvaktar och gör ytterligare studier.
Enligt Smittskyddsinstitutets referensgrupp för vaccinfrågor (Refvac) kan dessa vacciner i dag rekommenderas till barn vars föräldrar är villiga att stå för kostnaden [2].
För ett ställningstagande i frågan om samhället ska täcka kostnaderna inom ramen för det allmänna barnvaccinationsprogrammet behövs dock ytterligare data.

I Sverige genomförs just nu en 12-månaders studie vid fyra stora barnsjukhus (Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, Sachsska barnsjukhuset och Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm och barnkliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå).
Syftet med studien är att få säkrare och aktuella uppgifter om

antalet barn med verifierad rotavirusinfektion som sjukhusvårdas årligen
hur länge de sjukhusvårdas
vilka komplikationer som uppstår
hur många som drabbas av nosokomiala infektioner
vilka genotyper av rotavirus som cirkulerar såväl i samhället som på sjukhusen. Fem vanliga genotyper har påvisats i Europaregionen. Vintersäsongen 2006–2007 var G1[P8] vanligast i Sverige, men ytterligare tre genotyper, G3[P8], G4[P8] och G9[P8], påvisades [Smittskyddsinstitutet, opubl data].

Särskild betydelse kommer den hälsoekonomiska analys som görs i studien att få.
I dag införs oftast inga preventiva åtgärder om kostnadseffektivitet inte kan visas.
Sverige har dock inga klara riktlinjer för om hänsyn enbart ska tas till direkta medicinska kostnader eller om även indirekta kostnader som föräldraledighet och produktionsbortfall bör ingå i de hälsoekonomiska beräkningarna.
För barnsjukvården i landet är dock troligen volymen av rotavirusinfektioner den viktigaste frågan. Barn med rotavirusinfektion har behov av vård samtidigt som RS-virus (respiratoriskt syncytialvirus) och influensavirus härjar i samhället, och barnsjukvården saknar regelbundet vårdplatser under vintersäsongen.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Smittskyddsinstitutet genomför en 12 månaders epidemiologisk studie för att kartlägga sjukdomsbörda samt direkta och indirekta kostnader orsakade av rotavirus i Sverige med bidrag från vaccinföretagen GlaxoSmithKline och Sanofi Pasteur MSD. Författaren arbetar som projektledare i denna studie.

Läs de andra artiklarna om rotavirus i detta nummer
Vacciner mot rotavirus är inga livräddare. Men de kan ge markant minskad sjuklighet i barnfamiljer
Rotavirusinfektion hos barn – svenska data i europeiskt perspektiv. Prospektiv observationsstudie visar belastningen inom sjukvården
Sjukvård och samhälle får betala högt pris för rotavirusinfektioner hos barn. Svensk deskriptiv kostnadsstudie ger prisuppgifter

Rotavirus ligger bakom en stor andel av de sjukhusvårdkrävande fallen av akut diarrésjukdom hos barn. En studie vid fyra svenska barnsjukhus ska nu ge underlag för ett beslut om huruvida rotavirusvaccin bör ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Foto: Linda Stannard, UCT/SPL/iBL