Paracetamol och astma hos barn – möjligt samband oroar

I Lancet rapporterades nyligen att användande av paracetamol under spädbarnsåret är kopplat till ökad risk för astma vid 6–7 års ålder [1]. Även risken för rinokonjunktivit och eksem var förhöjd.
Artikeln väckte stor uppmärksamhet både inom den medicinska professionen och i massmedier [2]. Fyndet är inte helt nytt, men det har tidigare inte rönt någon större uppmärksamhet. Sedan år 2000 har flera studier publicerats om ökad risk för astma efter exponering för paracetamol såväl under foster- och spädbarnstiden som under barn- och vuxenår [3, 4].
En möjlig mekanism har föreslagits vara inducering av luftrörsinflammation genom att paracetamol sänker koncentrationen av den endogena antioxidanten glutation [5].
Den ökade användningen av paracetamol under de senaste 50 åren har sammanfallit med den ökade förekomsten av astma. Acetylsalicylsyra undviks till barn sedan början av 1980-talet på grund av kopplingen till Reyes syndrom.

Bygger på den kända ISAAC-studien
Lancetartikeln bygger på data från fas 3 av den välkända undersökningen International Study of Asthma and Allergies in Childhood (ISAAC). Två av 28 frågor till föräldrar till 6–7-åringar berörde paracetamol. Dels frågades om föräldrarna under barnets första 12 månader brukade ge paracetamol (produktnamn gavs) vid feber (»ja« eller »nej«), dels frågades hur ofta man i genomsnitt givit paracetamol under de senaste 12 månaderna (»aldrig«, »åtminstone en gång under året« eller »åtminstone en gång per månad«).
Den multivariata analysen baserade sig på data från 105041 6–7-åringar i 20 länder. Användning av paracetamol under spädbarnsåret var kopplad till ökad risk för aktuella astmasymtom (väs eller pip i bröstet under senaste året). Oddskvot var 1,46 (95 procents konfidensintervall 1,36–1,56). Även risken för rinokonjunktivitsymtom och eksem var ökad.
Risken för astma ökade med mer frekvent användning av paracetamol under de senaste 12 månaderna. Mönstret var detsamma i de olika länderna.

Styrkor och svagheter
Studiens styrka är det stora antal barn den baseras på och att samma fynd ses genomgående i de olika länderna. Svagheterna är de vanliga med denna typ av studier. Föräldrarna svarade på frågor om spädbarnsåret när barnen var 6–7 år och kan minnas fel (recall bias). Det finns dock ingen anledning att tro att föräldrarna till barn med astma skulle minnas användning av paracetamol bättre än andra föräldrar.
Det har inte varit särskilt känt att paracetamol är en möjlig riskfaktor för astma. Risken är större för sk omvänt orsakssamband (confounding by indication), dvs att de barn som utvecklar astma eller allergi kanske oftare är sjuka under spädbarnsåret och därför kan ha fått paracetamol oftare än andra barn.
Baserat på den aktuella studien kan följaktligen inte något säkert orsakssamband mellan paracetamol och senare astma slås fast. Det är därför intressant att andra studier funnit ökad risk för astma efter prenatal exponering för paracetamol [3].

Bestickande samband
Även om Lancetstudien inte kan bevisa ett orsakssamband, är det iakttagna sambandet så pass bestickande att det finns anledning att framhålla att paracetamol inte bör ges utan klar anledning. Paracetamol ska ges när barnet har hög feber med påverkan av allmäntillståndet eller behöver smärtlindring vid tex öroninflammation.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

Foto: Mark Clarke/SPL/IBL

Exponering för paracetamol under spädbarnstiden kan vara en möjlig orsak till astma i 6–7-årsåldern.