Ett förhöjt blodtryck är den globalt viktigaste riskfaktorn för förtida sjuklighet och död [1]. Hypertoni definieras allmänt som ett systoliskt blodtryck på 140 mm Hg eller högre och/eller ett dia­stoliskt blodtryck på 90 mm Hg eller hög­re, uppmätt av sjukvårdspersonal på mottagningen vid flera tillfällen under standardiserade betingelser [2-4]. Över omkring 55 års ålder är det systoliska blodtrycket prognostiskt viktigare än det diastoliska trycket [5].
En dryg fjärdedel av den vuxna svenska befolkningen har hypertoni [6]. För ungefär hälften är den oupptäckt. Förekomsten ökar med stigande ålder, och vid 65 års ålder har mer än hälften av den svenska befolkningen hypertoni. I första hand bör personer med hög risk behandlas, och alla ska inte få läkemedel. Med hänsyn tagen till den sammantagna kardiovaskulära risken beräknas drygt 1,4 miljoner svenskar behöva läkemedelsbehandling [6]. Sådan behandling är väl dokumenterad och kostnadseffektiv [6, 7].

Att mäta blodtrycket rätt
Genom standardiserade undersökningsbetingelser ökar möjligheterna till en rättvisande blodtrycksmätning (Figur) [8-9]. Blodtrycket mäts efter 5–10 minuters vila och oftast i sittande. Det ska finnas bekvämt stöd för rygg och fötter; armen ska vila bekvämt med överarmen i hjärthöjd. Blodtrycksmätning med personen sittande på undersökningsbritsen eller en pall är således inte korrekt.
I Sverige har man, till skillnad från de flesta länder, ofta mätt blodtrycket i liggande. Samma standardiserade undersökningsbetingelser gäller som vid sittande undersökning. Under normala förhållanden är det systoliska blodtrycket något lägre och det diastoliska något högre i sittande än i liggande. Skillnaderna är omkring 5 mm Hg (uppgifter för systoliska värden är mer osäkra) [10]. I normalfallet anses dessa skillnader vara av mindre praktisk betydelse [9].
För äldre personer eller individer med postural hypotension, diabetes eller där annan misstanke om autonom neuropati finns är emellertid blodtrycksmätning i sittande mycket väl motiverad för korrekt diagnostik och behandling. I annat fall finns risk för överbehandling. Hos dessa patienter bör blodtrycket också undersökas i stående (efter 1 minut), åtminstone initialt och efter förändrad terapi.
De flesta epidemiologiska studier och interventionsstudier har studerat sittande blodtryck [3]. Även om de studier som mätt liggande blodtryck ger likartade resultat talar också detta för att vi i första hand bör mäta blodtrycket i sittande.

Auskultatoriskt eller oscillometriskt?
Auskultatorisk blodtrycksmätning på mottagningen med aneroidmanometer av hög kvalitet (eller om möjligt kvicksilvermanometer) är fortfarande grunden för omhändertagandet av patienter med hypertoni. Aneroidmanometrar måste kalibreras, lämpligen minst två gånger årligen och om de utsatts för yttre våld.
Oscillometrisk metodik, som finns i halvautomatiska utrustningar, bygger på en annan princip och kan underskatta blodtrycket hos äldre. Med väl validerad oscil­lometrisk utrustning är skillnaderna mot auskultatoriskt uppmätt blodtryck i allmänhet små, varför detta kan vara ett acceptabelt alternativ i kliniskt arbete.
Få utrustningar för att mäta blodtrycket på handloven är validerade med gott resultat och de är ännu inte ett alternativ i kliniskt arbete.
På ‹ http://www.bhsoc.org › finns aktuell information om validerade utrustningar.

Mätning hemma kan ge bra information
Egen blodtrycksmätning i hemmet kan ge prognostisk information utöver mottagningsblodtryck och förbättra möjligheterna att nå behandlingsmål [11, 12].
Intresserade patienter ska instrueras att mäta blodtrycket på ett standardiserat sätt med validerad oscillometrisk utrustning. Man rekommenderar att blod­­trycket mäts morgon och kväll under sju dagar; första dygnets mätningar stryks, varefter ett medelvärde beräknas [13].
Notera att blodtrycket normalt ska vara lägre i hemmet än på mottagningen.

Inte svårt mäta korrekt blodtryck
Att mäta blodtrycket korrekt är inte svårt. Det är en förutsättning för rätt dia­gnos och behandling. De flesta epidemiologiska studier och interventions­studier har undersökt sittande blodtryck. Svensk sjukvård bör anpassas till internationell praxis och i de flesta fall undersöka blodtrycket på mottagningen i sittande.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Författaren är ordförande för Svensk förening för hypertoni, stroke och vaskulär medicin. Författaren är också ansvarig för forskningsprojekt inom vaskulär medicin som erhåller stöd från flera läkemedelsföretag.

Läs även
Varför mäts blodtryck i svensk sjukvård ofta rutinmässigt i liggande?