Med stort intresse läste jag Karin Larssons och Claes Hjalmarssons artikel om telefonuppföljning efter bråckkirurgi [1]. Genom att ringa hem till patienterna registrerade de 37 komplikationer hos 72 patienter, medan bråckregistret bara fångade upp 12 av dessa.
Studien väcker många funderingar. Resultatet visar att problem som sjukvården knappast uppfattar som komplikationer ändå kan vara bekymmersamma för patienten. En annan insikt är att komplikationer lätt missas när akuta återbesök sker hos andra vårdgivare.
Frågan är också vad som bör betraktas som en komplikation. I våra journaler används förmodligen relativt snäva definitioner. Där registreras knappast förväntade eller vanliga problem.
En annan ansats vore att bredda definitionen och registrera varje avvikelse från ett glatt förlopp. Det kanske inte är genomförbart i praktisk sjukvård. Men forskningen har det senaste decenniet fått nya perspektiv genom att använda just breda definitioner av komplikationer.

Checklista räknar fler komplikationer
Bennett-Guerrero et al visade år 1999 hur man prospektivt kan räkna komplikationer med hjälp av en checklista [2]. En sjuksköterska gick igenom 9 punkter och registrerade bl a arytmier, magbesvär, sena blodtransfusioner, oliguri, sårinfektion, förvirring, fokal neurologi, neurologiska komplikationer, urinstämma och behov av extra syrgas samt parenteral smärtlindring.
Incidensen komplikationer var 27 procent hos en relativt frisk grupp om 438 patienter som genomgick kirurgi med en förväntad duration på mer än 2 timmar.
Siffran 20–30 procent för komplikationsfrekvens har stått sig väl i senare studier där liknande metoder använts [3-8].
Riskpatienter, exempelvis rökare, har en incidens på upp till 40–60 procent.

Många komplikationer kan hejdas
Med en bred definition av komplikationer blir de alltså betydligt vanligare än man oftast tror. Det positiva är dock att incidensen går att påverka.
En dansk studie [6] och en svensk avhandling [7] visar båda att rökstopp före kirurgi kraftigt sänker antalet komplikationer. Vätskescheman vid kolonkirurgi [4, 5] minskar också antalet komplikationer till nästan hälften.
Att komplikationer är så frekventa medför också att studier där man försöker påverka panoramat blir enklare att genomföra. Multicenterprövningar behövs knappast. De ovan citerade randomiserade studierna omfattade var och en bara 80–150 patienter.
Rekordet har Lobo et al som använde 20 patienter för att påvisa att komplikationerna blir färre av att vätskegivningen förändras i samband med kolonkir­urgi [9]. Arbetet publicerades ändock i Lancet, vilket ger en antydan om den stora betydelse som dessa studier åsätts.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.