Många djurexperimentella studier har visat att prenatal alkoholexponering påverkar fosterhjärnan negativt. Dessa resultat har ökat förståelsen av alkoholens skademekanismer, men resultaten har sina naturliga begränsningar.
Det är därför intressant att ta del av en experimentell studie av humana embryonala stamcellers (hESC) differentiering till neurala progenitorer (NP) när de exponeras för alkohol [1]. Stamcellerna kommer från blasto­­cyter och utgör ursprunget till de initiala neuronen och gliacellerna (astrocyter, oligodendriter och mikroglia), vilka utgör stödjevävnaden i hjärnan (cirka hälften av volymen).
I studien har de embryonala stamcellerna extraherats från aborterade människofoster, och man har mätt alkoholens effekter på neuronöverlevnad, genuttryck och neurala progenitorers differentiering till mogna astrocyter i odlade cellpopulationer. Exponering för alkohol skedde i fysiologiskt relevanta koncentrationer, enligt författarna. Dessa neurala progenitorer bildar »rosetter« två veckor efter differentiering, och »neuralfåran« formas sedan under motsvarande tredje graviditetsveckan, allt in vitro.

Risken för kraniofaciala förändringar och neuropsykologiska avvikelser vid alkoholexponering under tidig embryonalperiod har tidigare visats hos både gnagare och makak­apor, vilket visar sårbarheten under denna tidiga fas.
I den aktuella studien påvisades att antalet prolifererande NP-celler minskar och att celldöd sker också hos mänskliga nervceller vid alkoholexponering. Framför allt apoptos induceras, vilket mättes med ökning av kaspas- respektive annexinaktivitet vid låga alkoholkoncentrationer.

För att bredda förståelsen av alkoholens potentiella effekter på NP-cellernas differentiering studerades även olika genmarkörer, vilka uttrycks i stamcellerna och är viktiga för att upprätthålla pluripotens. Genuttrycket för olika markörer påverkades tydligt vid alkoholexponering, viket ledde till att utvecklingen till mogna neuron och differentiering till astrocyter bromsades.
Förändringar i den neuroektodermala genmarkören Pax-6 har visat sig leda till avvikelser i framhjärnan, som är central för den koli­n­erga innervationen. Man vet sedan tidigare att de tidigast producerade neuronen dyker upp redan vid 31–35:e dagen i framhjärnan, långt före den kortikala neurogenesen och gliogenesen, som startar efter 6–7 veckor i neokortex.

Det är känt att berusningsdrickande (s k binge-drinking, dvs intag av mer än 4 standarddrinkar vid samma tillfälle) eller kronisk alkoholkonsumtion hos kvinnan under tidig embryogenes är associerat med kraniofaciala och mentala avvikelser hos barnet. Resultaten i den aktuella studien ger därför viktiga insikter i mekanismerna bakom dessa skador på humana neuronala stamceller.

Mot bakgrund av ökad alkoholkonsumtion i samhället och yngre kvinnors berusningsdrickande i början av en graviditet [2] är det viktigt att många fler inom hälso- och sjukvården som kommer i kontakt med kvinnor i fertil ålder skaffar sig ökad kunskap för att ge ade­kvat information om riskerna med alkoholkonsumtion under tidig graviditet. Informationen bör ha karaktären av dia­log och utformas så att den inte uppfattas som att vi exakt kan definiera en viss skada utifrån en viss konsumtion.
En del kritiker, särskilt i England, har hävdat att utifrån vår osäkerhet om lägs­ta säkra nivå av alkoholintag under graviditet bör man inte begränsa kvinnans autonomi.
Men frågan om att helt avstå från alkohol under graviditet utmanar egentligen inte kvinnans integritet. Graviditet är en mycket begränsad del av livet, och i moderskapet ingår att på ett naturligt sätt eftersträva att skydda sitt foster och ta så liten risk som möjligt. Det är därför helt naturligt att vi inom vården bör ta ansvaret för att förse gravida kvinnor med de resultat som forskningen ger.
I vår strävan att arbeta hälsopreventivt fyller dessa experimentella studier en viktig pusselbit i kunskapen om alkoholens skadeeffekt.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.