Psykotiska symtom som hallucinationer och vanföreställningar är vanligt förekommande hos barn och ungdomar.
Ungdomar med psykotiska symtom har ökad självmordsrisk.
Att omsorgsfullt fastställa förekomst av psykotiska symtom hos ungdomar är viktigt för att kunna identifiera ungdomar med självmordsnärhet.
I JAMA Psychiatry har rapporterats att ungdomar med psykiska störningar och subkliniska psykotiska symtom är en högriskgrupp för självmordsförsök [1]. Författarnas slutsatser baseras på resultaten från en studie av psykotiska symtom och självmordsbeteende bland ungdomar i den irländska normalbefolkningen.
Artikeln baseras på rapporten från multicenterstudien SEYLE (Saving and empowering young lives in Europe), vilken är en EU-finansierad randomiserad prövning av olika suicidpreventiva interventioner för ungdomar i elva europeiska länder [2, 3].
Självmordsförsök är den starkaste riskfaktorn för fullbordat självmord. Självmord och självmordsförsök är ett stort folkhälsoproblem världen över. I Sverige dör i genomsnitt 4 personer om dagen genom självmord, och antalet personer som gör självmordsförsök beräknas vara 10 gånger så stort [4].
Närmare 90 procent av dem som suiciderar lider av någon form av psykisk störning, vanligtvis depression, och omkring hälften av dem har tidigare varit i kontakt med den psykiatriska vården [4]. Självmordsrisken är som högst vid psykossjukdom, men prevalensen av dessa sjukdomar är låg [5]. Å andra sidan förekommer hallucinationer och vanföreställningar, de klassiska symtomen vid psykos, betydligt oftare än diagnostiserbar psykossjukdom bland normalbefolkningen [6].
Resultat från såväl kliniska studier som befolkningsundersökningar talar för att det finns samband mellan psykotiska symtom och självmordsbeteende hos vuxna.
Symtomen är inte ovanliga bland barn och ungdomar. En metaanalys har visat att hallucinationer och vanföreställningar förekommer hos i genomsnitt 17 procent av barn mellan 9 och 12 års ålder och 7,5 procent av ungdomar i åldern 12–17 år. Psykotiska symtom ökade risken för självmordsbeteende mer än 10-faldigt i båda åldersgrupperna. Ungdomar med depression och psykotiska symtom löpte omkring 14 gånger ökad risk för självmordsbeteende jämfört med ungdomar med depression utan psykotiska symtom [4].
I den aktuella SEYLE-undersökningen deltog 1 006 ungdomar i åldern 13–16 år (medelålder 14 år) från 17 olika skolor i de irländska grevskapen Cork och Kerry. Prevalens av hallucinationer uppmättes hos 7 procent (n = 77) av ungdomarna med användning av skattningsinstrumentet Adolescent psychotic symptoms screener. Förekomsten av psykisk sjukdom var 18,5 procent (n = 187) inom domänerna affektiva sjukdomar och uppförande- och uppmärksamhetsstörningar enligt självskattningsinstrumentet SDQ (Strengths and difficulties questionnaire). Självmordsbeteende skattades med Paykel suicide scale.
Skattningar gjordes vid undersökningens början och efter 3 och 12 månader [5]. Inga självmord men 96 självmordsförsök rapporterades under studieperioden.
Bland de ungdomar som skattat positivt för psykisk sjukdom enligt SDQ rapporterade 23 procent psykotiska symtom jämfört med 4 procent bland ungdomar utan psykisk sjukdom (oddskvot [OR] 8,13; 95 procents konfidensintervall [KI] 4,98–13,26).
För ungdomar som rapporterat psykotiska symtom vid undersökningens början var OR för självmordsförsök 10,01 (2,24–45,49) vid uppföljningen efter 3 månader och 11,27 (4,44–28,62) efter 12 månader jämfört med ungdomar utan psykotiska symtom.
Bland ungdomarna med psykisk sjukdom enligt SDQ rapporterade 14 procent självmordsförsök vid uppföljningen efter 3 månader (OR 17,9; 95 procents KI 3,61–88,8) och 34 procent efter 12 månader (OR 32,7; 95 procents KI 10,42–102,41).
Självmordsförsök som utförts inom 2 veckor före skattning av psykotiska symtom bedömdes som akuta självmordsförsök. Ungdomar med psykotiska symtom som samtidigt hade annan psykisk sjukdom enligt SDQ hade närmare 70 gånger ökad risk för akuta självmordsförsök (OR 67,5; 95 procents KI 11,41–399,21). Sambandet kvarstod även när man kontrollerat för samsjuklighet och missbruk.
Resultaten illustrerar vikten av att med tillämpliga skattningsinstrument omsorgsfullt fastställa förekomst av psykotiska symtom eller upplevelser hos ungdomar med psykiska störningar, inte bara med tanke på eventuell psykossjukdom utan för att göra det möjligt att identifiera ungdomar med ökad risk för självmordsbeteende.