Denna webbplats vänder sig till läkare

Adjuvant behandling vid diabetes typ 1 – en översikt

Adjuvant behandling vid diabetes typ 1 – en översikt

Nyligen godkändes en SGLT2-hämmare som första adjuvanta läkemedel till insulin för vissa vuxna patienter med typ 1-diabetes. I klinisk praxis har dock olika diabetes typ 2-läkemedel ibland använts som adjuvans vid typ 1-diabetes utanför indikation. Här följer en genomgång. (1 kommentar)

Nya europeiska riktlinjer för hypertoni ger utmaningar

Nya europeiska riktlinjer för hypertoni ger utmaningar

I de nya europeiska riktlinjerna för hypertoni rekommenderas för patienter <65 år blodtrycksmål 120–129/<80 mm Hg och för patienter >65 år 130–139/<80 mm Hg. Patientens totala riskprofil ska ­beaktas och behandling av högriskpatienter prioriteras. Följsamheten ökas genom enkel dosering och ökad delaktighet för patienterna. (1 kommentar)

Insulinresistens vanligt hos barn och ungdomar med fetma

Insulinresistens vanligt hos barn och ungdomar med fetma

Insulinresistens och prediabetes är allvarliga tillstånd som medför ökad risk för hjärt–kärlkomplikationer och typ 2-diabetes. Det är angeläget att tidigt identifiera och behandla dessa tillstånd hos barn/ungdomar.

Olika tillstånd av pulmonell hypertension ska inte förväxlas

Olika tillstånd av pulmonell hypertension ska inte förväxlas

Studier med PAH-läkemedel har visat skadliga effekter vid pulmonell hypertension på basen av vänstersidig hjärtsjukdom. Sådan underhållsbehandling ska därför undvikas.

Uppföljning efter hjärtstopp – nu finns svenska riktlinjer

Uppföljning efter hjärtstopp – nu finns svenska riktlinjer

Kognitiva och emotionella svårigheter är vanliga hos personer som överlevt ett hjärtstopp. Rutinerna för uppföljning efter hjärtstopp varierar stort mellan olika regioner och sjukhus i Sverige. Svenska HLR-rådets arbetsgrupp för vård efter hjärtstopp har tagit fram svenska riktlinjer för uppföljning efter hjärtstopp.

Risk för godtycklig bedömning av ST-läkares kompetens

Risk för godtycklig bedömning av ST-läkares kompetens

Vi har noterat stora skillnader i bedömningen av ST-läkares uppnådda specialistkompetens i internmedicin både inom och mellan sjukhus. Det finns risker för ojämlik och orättvis bedömning av uppnådd specialistkompetens. (1 kommentar)

Läkemedel i klinisk praxis: Hur får vi bättre kunskap?

Läkemedel i klinisk praxis: Hur får vi bättre kunskap?

Det behövs bättre nationell samordning av läkemedelsuppföljning. Befintlig kompetens inom klinisk epi­demio­logi behöver tillvaratas bättre. En oberoende och långsiktig finansiering av medicinskt och samhälleligt viktiga uppföljningsstudier måste säkras. (3 kommentarer)

Kateterablation – mer än bara symtomlindring?

Kateterablation – mer än bara symtomlindring?

Nya studier visar att ablation av förmaksflimmer sannolikt leder till mer än enbart symtomlindring. Patienter med förmaksflimmer och hjärtsvikt tycks ha minst lika stor nytta av ablation som patienter utan hjärtsvikt.

Alltför många inkluderas i vårdförlopp urinblåsecancer

Hos mindre än 1 procent av dem under 75 år som inkluderats i standardiserat vårdförlopp för urinblåsecancer med makroskopisk hematuri och bakteriuri och/eller symtom som vid urinvägsinfektion diagnostiseras en cancer. Det är därför inte motiverat att de inkluderas i standardiserat vårdförlopp. Tyst makroskopisk hematuri är däremot ofta orsakat av blåscancer, och det är angeläget att den utreds. (19 kommentarer)

Kortare preoperativ fasta för barn bör övervägas

Kortare preoperativ fasta för barn bör övervägas

Många barn fastar längre än nödvändigt före operation, vilket innebär både fysiska och psykiska påfrestningar. Den europeiska barnanestesiföreningen rekommenderar nu 1 timmes fasta för klar dryck. 

SIR-systemet för att beskriva bakteriers resistens ändras

SIR-systemet för att beskriva bakteriers resistens ändras. Huvudändringen är att »I« nu betyder »känslig vid ökad antibiotikaexponering«. Det innebär att medlet behöver inte undvikas, men doseringen måste anpassas för den lägre känsligheten.

PCSK9-hämmare kan minska total dödlighet

PCSK9-hämmare kan minska total dödlighet

Resultaten från ODYSSEY-studien visar positiva kliniska resultat på kardiovaskulär kärlsjukdom i sekundär prevention. Jämfört med den tidigare publicerade FOURIER-studien visade resultaten i ODYSSEY även på minskad total dödlighet. (8 kommentarer)

Läkaren har en nyckelroll i vårdarbetet med levnadsvanor

Läkaren har en nyckelroll i vårdarbetet med levnadsvanor

Socialstyrelsens nya preventiva riktlinjer betonar vikten av att stödja levnadsvane­förändringar hos personer med särskild risk. Läkarkåren har här en nyckelroll. En stor majoritet av patienter som samtalar om levnadsvanor vid kontakter med vården gör det med en läkare.

Kognitiv psykoterapi och antidepressiva

Kognitiv psykoterapi och antidepressiva

Kognitiv psykoterapi kan minska risken för återfall hos patienter med återkommande okomplicerade depressioner och pågående långtidsbehandling med antidepressiva. För patienter som önskar avbryta sin antidepressiva medicinering kan kognitiv psykoterapi under nedtrappningen vara ett effektivt alternativ för att minska återfall. (1 kommentar)

Läkares personkännedom sparade liv och resurser

En amerikansk studie visade att personlig kännedom om patienten sparade resurser och minskade mortalitet. En ny svensk primärvårdsorganisation med personlig listning på läkare skulle bidra till ökad kontinuitet samt lösa arbetsmiljöproblem. (5 kommentarer)

Lågriskkonsumtion av alkohol – nu stöd för lägre gränser

Lågriskkonsumtion av alkohol – nu stöd för lägre gränser

Ny forskning rekommenderar sänkta gränser för lågriskkonsumtion av alkohol: max 100 gram per vecka. Något skydd för död i hjärt–kärlsjukdom ses inte med alkohol. Insjuknandet i hjärtinfarkt var lägre, men inte dödligheten. För övriga hjärt–kärlsjukdomar ökade såväl insjuknande som dödlighet.

Årets Nobelprisbelönta anti­kroppar i cancervården

Årets Nobelprisbelönta anti­kroppar i cancervården

Antikroppsbehandling mot cancer är rutin sedan många år, men det är först med introduktionen av årets »Nobelprismediciner« som immunterapi har etablerats som en huvudsaklig behandling. Lovande pågående forskning inom immunterapiområdet innefattar T-celler, immun­stimulerande genterapi och kombinationer av olika immunterapier samt kombinationer av immunterapi och cytostatika. 

Labbdiagnostik av sällsynta sjukdomar kan bli bättre

Labbdiagnostik av sällsynta sjukdomar kan bli bättre

Förbättrad diagnostik av sällsynta sjukdomar beror både på sjukvårdspersonalens kunskaper och på tillgången till effektiva diagnostiska metoder.

Hasardspelberoende i DSM-5 ger nya diagnostiska verktyg

Hasardspelberoende i DSM-5 ger nya diagnostiska verktyg

Konsekvenser av en omreglerad spelmarknad för individer med spelproblematik bör förutses och hanteras. Åtgärder behövs för att optimera samverkan mellan vård och socialtjänst och övriga som är ansvariga i frågor som berör problematiskt spelande. (1 kommentar)

Rökavvänjning – ännu under­utnyttjad räddning för många

Rökavvänjning – ännu under­utnyttjad räddning för många

Sverige har mer än 800 välutbildade men under­utnyttjade tobaksavvänjare. De kan erbjuda Socialstyrelsens rekommenderade »kvalificerat rådgivande samtal« kombinerat med läkemedel. E-cigaretter och »heat not burn«-produkter saknar vetenskapligt stöd som rökavvänjningshjälp. Läkarkåren borde agera mot politiker och beslutsfattare för ett rökfritt Sverige 2025, skriver Hans Gilljam. (1 kommentar)