Denna webbplats vänder sig till läkare

En »misslyckad« bäckenreservoar behöver inte exstirperas

Den kontinenta ileostomin – Kocks blåsa – som introducerades i slutet av 1960-talet var en lysande innovation inom den kolorektala kirurgin. Inget behov av yttre bandage, självreglerad tömning med kateter 3–4 gånger/dag och – till skillnad från den konventionella ileo­stomin – en diskret stomi i hudnivå med en enkel kompress som skydd. Tekniken blev under […]

Funktionell metod förstahandsval vid diagnostik av ärftlig antitrombinbrist

Endast funktionella metoder baserade på antitrombinets heparinkofaktoraktivitet ger laboratoriet möjlighet att detektera såväl kvantitativa (typ I) som funktionella (typ II) antitrombindefekter. De funktionella metoderna bygger på antitrombinets förmåga att inaktivera faktor Xa eller trombin i närvaro av heparin. I de flesta fall har det ingen betydelse om metoden bygger på inaktivering av Xa eller trombin, […]

Stora, omotiverade skillnader i bruket av antibiotika i Sverige

I veckans nummer av Läkartidningen presenterar Lisbeth Karlsson och Peter Ulleryd resultatet av en studie från Väst­ra Götaland, som visar hur antibiotikaanvändningen i särskilda äldre­boenden minskat mellan 2004 och 2009. Nationellt visade antibiotikaförsäljningen under 2010 en liten total minskning i öppenvården, men liksom tidigare var det mycket stora skillnader i landet [1]. Högst låg Stockholm […]

EHEC är en ständigt aktuell och potent bakterie

Det fall av infektion med EHEC (enterohemorragisk Escherichia coli) som Bo Svenungsson et al beskriver i veckans nummer av Läkartidningen belyser med stor tydlighet med vilken kraft som den bakterien kan slå till. Det massmedialt mycket uppmärksammade EHEC-utbrottet i Tyskland under våren 2011 liknade inte något vi sett tidigare. I juni rapporterades också om ett […]

Vattenpiprökning – ny, farlig trend

I en artikel i veckans nummer av Läkartidningen beskriver Maria Enghag och Jonas Höjer två fall av kolmonoxidförgiftning efter vattenpiprökning. Artikeln belyser såväl en trend som ett aktuellt och kanske framtida ökande akut­medicinskt problem i Sverige. Många kulturella företeelser sprider sig över världen; ökad kommunikation och kulturellt utbyte gör att spridningen ofta går snabbt. Bruket […]

Statin efter intracerebral blödning bör ifrågasättas

I studien »Stroke prevention by aggres­s­ive reduction in cholesterol levels« (SPARCL) visades att statinbehandling av patienter med genomgången stroke minskade risken för ny stroke [1]. I utgångsmaterialet hade 67 procent av deltagarna tidigare haft ischemisk stroke, 31 procent hade haft övergående ischemisk attack (TIA) och 2 procent hemorragisk stroke. Under en uppföljningstid av 4,9 år […]

Stärkt stöd för statinbehandling
som sekundärprevention

Utvecklingen av statiner för att minska konsekvenserna av aterosklerotiska kärlsjukdomar, främst hjärtinfarkt, är ett av de största medicinska framstegen de senaste decennierna. I första hand har behandling med statiner för att förebygga återinsjuknande i kranskärlssjukdom (sekundärprevention) starkt stöd i många placebokontrollerade studier, medan nyttan av statinbehandling för att minska risken för ännu ej insjuknade personer […]

Svårt utvärdera nya kirurgiska metoder

För utveckling av medikamentell behandling finns en väldefinierad och av myndigheter väl kontrollerad process. I flera steg (0–4) sker en successiv bedömning och värdering av 0) biologisk aktivitet, 1) säkerhet och tolerans för enstaka och upprepade doser, 2) små undersökningar för att bestämma rätt dos och 3) stora studier för att bestämma effektivitet och säkerhet. […]

Läkemedelsregistret – bra resurs för kvalitetsarbete i vården

Det är en stor utmaning att i vardagsvård utveckla verktyg för att följa upp behandlingar och utfallet av dem. Elektroniska patientjournaler har underlättat datainsamling men ställer stora krav på enhetlig dokumentation inom och mellan olika vårdgivare. Sedan 1 juli 2005 finns i Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen alla av apotek expedierade receptförskrivna läkemedel lagrade på individnivå [1]. […]

Enkelt sätt registrera post­operativa infektioner

Postoperativa infektioner orsakar lidande för patienter och ökade kostnader för samhället. Trots modern kirurgisk teknik och klokt användande av antibiotikaprofylax är post­operativa infektioner en realitet. En systematisk prospektiv registrering är bästa sättet att kontrollera postoperativa infektioner. Flera studier visar att införande av registrering i sig förefaller sänka infektionsfrekvensen [1]. Trots detta och trots att registrering […]

Mindre antibiotika ska ges vid öroninflammation

Varje år drabbas omkring 200 000 svenska barn av akut inflammation i mellanörat, akut otitis media, med öronont, gråt, feber och hängighet. För 60 år sedan (1951–1952) genomförde den svenske öronläkaren Ragnar Rudberg ett viktigt pionjärarbete: en kvasirandomiserad, öppen, placebokontrollerad studie av antibiotika mot akut media­otit [1]. I Rudbergs penicillingrupper och placebogrupp fick 0 procent re­spektive […]

Svenska palliativregistret har vetenskapliga brister

I detta nummer av Läkartidningen presenterar Alex Gholiha et al en angelägen valideringsstudie av de data som rapporteras till Svenska palliativregistret. Registret initierades en gång i tiden av Svensk för­ening för palliativ medicin. Tanken med registret var inte i första hand jämförelse och rankning utan kartläggning av hur den palliativa vården ter sig inom olika […]


Uppföljning av svenska patienter med malignt melanom är ojämlik

Malignt melanom är en potentiellt dödlig cancerform med oroväckande snabbt ökande incidens i Sverige [1]. År 2007 publicerade Svenska melanomstudiegruppen det aktuella nationella vårdprogrammet för handläggning av malignt melanom i huden; ett dokument som är skapat för att erbjuda en jämlik och evidensbaserad vård [2]. Vårdprogrammet innehåller tydliga och vetenskapligt välgrundade rekommendationer för prevention, dia­gnostik […]

Åldrande med »komprimerad sjuklighet« ännu en hägring

År 1980 publicerade James Fries (reumatolog på Stanford-universitetet) en artikel med titeln »Aging, natural death, and the compression of morbidity« i New England Journal of Medicine [1]. Han postulerade där att den naturliga genomsnittliga livslängden, fixerad av biologiska faktorer, var konstant omkring 85 år och att kroniska sjukdomars debut kunde senareläggas med hjälp av livsstilsändringar. […]

Ledarskapsprogram bör utvärderas

Rätt ledarskap är oerhört viktigt både för verksamheten och för medarbetares välbefinnande. Läkarrollen innebär ledarskap, och läkare har behov av att utveckla ledarförmågan både i sin utbildning och fortlöpande under yrkeslivet. Ledarskap har definierats som ett beteende som utövas i syfte att påverka så att en organisation når sina mål [1]. Men ledarskap är svårt […]

Evigt liv för HIV är inget axiom

I artikeln »Generationsöverskridande spridning ger HIV evigt liv« i detta num­mer av Läkartidningen diskuterar Lars Olof Kallings orsaker till och nödvändighet av förebyggande åtgärder mot det han kallar smitta över generationer. I begreppet inkluderas dels överföring av HIV från mamma till barn under graviditet, förlossning och amning, dels smitta vid en sexuell relation mellan en […]

Internationell katastrofsjukvård måste regleras

Antalet naturkatastrofer i världen ökar och fler människor drabbas, men färre dör. En förklaring till det ökande antalet katastrofer är förbättrad registrering, men också det faktum att naturkatastroferna faktiskt blivit fler. I takt med det stigande antalet naturkatastrofer har internationella katastrofinsatser i låg- och medelinkomstländer blivit fler. En studie fann en ökning på 77 procent […]

Carnegiestudie väcker tankar om svensk läkarutbildning

För många av oss kommer 2010 att bli ihågkommet som ett år fyllt av jubileumsaktiviteter. Inte nog med att Karolinska institutet firade sina första 200 år, utan dessutom blev Abraham Flexners rapport – publicerad 1910 – om den amerikans­ka läkarutbildningen föremål för ett flertal föreläsningar, symposier och internationella konferenser. Till Abraham Flexners ära lät Carnegiestiftelsen […]

Screeningen för cervixcancer kan bli mer effektiv

Cervixcancer är en av de vanligaste tumörtyperna hos kvinnan, och den kan med dagens kunskap förebyggas. Det finns två olika former av cervixcancer: skivepitelcancer och adenokarcinom (körtelcellscancer). Incidensen av skivepitelcancer har minskat dramatiskt i de länder där populationsbaserad vaginalcytologisk scree­ning har införts. När det gäller adenokarcinom i cervix har däremot inte någon minskad frekvens observerats […]

Kvalitetssäkrad elevhälsa kan förebygga utslagning av unga

I en artikel i veckans nummer av Läkartidningen beskriver Nils Lundin att skolhälsovården mycket sällan anmäler enligt lex Maria. För få anmälningar skulle kunna bero på brister i avvikelsehantering och att det faktiskt inte finns någon lokalt lex Maria-ansvarig utsedd. Nils Lundin påtalar att skador som beror på brister inom skolhälsovården kan uppträda efter lång […]