Denna webbplats vänder sig till läkare

Osäker nytta av lågdos-ASA
vid perifer artärsjukdom

I en klinisk översikt [1] publicerad i Läkartidningen nummer 5/2010 redogör Jan Håkansson och Anders Hernborg för den senaste metaanalysen från Antithrombotic Trialists’ Collaboration (ATT) [2], vilken stöder användningen av lågdos-ASA (75–160 mg dagligen) som sekundärprevention, men inte primärprevention, eftersom den ökade risken för allvarlig blödningskomplikation balanserar den minskade risken för hjärt–kärlhändelser. Kortfattat nämner författarna […]

Indikatorer kan spegla vårdens kvalitet

Indikatorer (av latinets indico som betyder ange, röja, visa) används dagligen i vården, även om vi inte benämner laboratoriedata, undersökningsfynd och lik­nande så till vardags. Indikatorer utgör oftast inte direkta mått på det man önskar observera, men de kan ge en fingervisning om tillståndet i ett komplext sy­stem som människokrop­pen eller i en organisation, t ex […]

Nytt stöd för EKG vid hjärtscreening

Allt sedan den euro­peis­ka kardio­log­före­ningen år 2005 rekommenderade hjärtscree­ning med EKG av tävlings­idrottare har screeningens införande och omfattning diskuterats runt om i världen. I Sverige tillsattes två expertgrupper, och sedan 2005 rekommenderar Riks­idrotts­förbundet hjärtscreening av elit­idrottare från 16 års ålder i vårt land. Socialstyrelsen kompletterade i december 2006 de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård med rekommendationen […]

»Tysta« interaktioner missas ofta

Polyfarmaci är en klinisk realitet för många patienter. Den avspeglar i första hand möjligheten att behandla flertalet vanliga sjukdomar farmakologiskt, vilket blir särskilt tydligt hos äldre individer – samtidigt ökar risken för ogynnsamma läkemedelsinteraktioner [1, 2]. En viktig grupp av interaktioner är kopplade till enzymet cytokrom P450 2D6 (CYP2D6), som omsätter många psykofarmaka, betablockerare och […]

Värdet av patientnära test oklart – SBU bör bedöma evidens

Patientnära test är ett expanderande område både inom och utanför sjukvården. En stark utveckling har skett under de senaste 20 åren. Det finns inga uppgifter om volymer, och därmed inte heller om kostnader, för patientnära analyser. Statistik fanns tidigare för diabetikers egenmätningar av blodglukos. Nu när enskilda landsting upphandlar des­sa test finns det sannolikt inte […]

Feberkramper kan inte förebyggas

Feberkramp definieras som ett krampanfall hos ett barn, vanligen mellan 6 månader och 5 år gammalt (topp vid 12–18 månaders ålder), som uppträder vid feber utan tecken till intra­kraniell infektion eller annan känd orsak till krampen och ingen anamnes på afebril kramp. Krampen är vanligen generell och tonisk/klonisk med en duration på mind­re än 15 […]

P-pillret 50 år! Har gett miljontals kvinnor ökat oberoende

Den 9 maj 1960 godkändes det första p-pillret av läkemedelsmyndigheten FDA (Food and Drug Administration) i USA. En av de viktigaste personerna bakom detta var sjuksköterskan Margaret Sanger, som 1912 myntade begreppet »födelsekontroll«. Hennes egen mor dog vid 50 års ålder efter 18 graviditeter, och hon drömde om ett »magiskt piller« som skulle kunna förhind­ra […]

All behandling med metadon
måste bli säkrare

I en artikel av Anna Fugelstad et al, som publiceras i detta nummer av Läkartidningen, konstateras att metadonrelaterade dödsfall ökar i Sverige. Statens folkhälsoinstitut gör i nära samarbete med Socialstyrelsen (Dödsorsaksregistret) och Rätts­­medicinal­ver­ket årliga sammanställningar över antalet narkotikarelaterade dödsfall, och det framkommer nu att dödsfall där metadon förekommer har ökat. Antalet metadonrelaterade dödsfall ökade från […]

Komplikationer till kirurgi vanligare än vi tror

Med stort intresse läste jag Karin Larssons och Claes Hjalmarssons artikel om telefonuppföljning efter bråckkirurgi [1]. Genom att ringa hem till patienterna registrerade de 37 komplikationer hos 72 patienter, medan bråckregistret bara fångade upp 12 av dessa. Studien väcker många funderingar. Resultatet visar att problem som sjukvården knappast uppfattar som komplikationer ändå kan vara bekymmersamma […]

Segmentella DNA-variationer driver genomets evolution

Obalans i människans arvsmassa i form av t ex deletioner eller duplikationer av genomiska segment är sedan länge kända orsaker till medfödda sjukdomar men även till cancer. En obalans större än 5 miljoner baspar (Mb) kan identifieras med traditionell kromosomanalys. Aktuell forsk­ning visar dock att obalansen i många fall är betydligt mind­re, »submikroskopisk«. Med ny teknologi […]

Ett steg mot paradigmskifte för operationer på aortabågen

Resultaten med »modern cerebral protektion« från Lund – som beskrivs i en artikel av Maya Landenhed et al i denna veckas nummer – är utomordentligt bra, i paritet med dem som rapporterats från världsledande institutioner [1]. Att närmare hälften av patienterna utöver kirurgi på aortabågen samtidigt genomgick avancerad klaffbevarande aortarotsrekonstruktion styrker intrycket av kirurgisk excellens. […]

Reumatiker mår bra av dynamisk träning

Ända fram till 1970-talet ansågs fysisk träning kontraindicerad för patienter med reumatoid artrit. Rädslan för att träning skulle förvärra artriter och ledskador började avta då Eklom och Nordemar visade att träning tolererades väl av patienterna. Därefter har ett 50-tal studier med olika typer av träningsregimer vid reumatoid artrit publicerats. En kritisk granskning i en uppdaterad […]

Kolhydratfattig kost ökar fria fettsyror och LDL-kolesterol

Fettrik, proteinrik och kolhydratfattig kost har rönt stor uppmärksamhet som ett sätt att underlätta viktreduktion. Det finns därför skäl att kritiskt grans­ka såväl uppnådda resultat som even­tuel­la biverkningar och att vara medveten om vad som avses med kolhyd­ratsnål och fettrik kost i olika studier. I två av de mest uppmärksammade långtidsstudierna [1, 2] innehöll kosten […]

Hypotermi efter hjärtstopp måste utvärderas bättre

I den nyligen publicerade artikeln »Internationell och nationell konsensus om bästa vård efter hävt hjärtstopp« (Läkartidningen nr 8/2010) beskrivs dia­gnostisering och behandling av bakomliggande sjukdom, god intensivvård, övervägande av hypotermibehandling och standardiserad prognostisering och uppföljning. Det finns studier som visar att riktlinjer effektivt förbättrar resultaten av intensivvård [1]. Det finns också studier som visar att […]

Primärvården brister vid läkemedelsbehandling av fetma

I en artikel i detta nummer rapporterar Tomas Forslund et al en primärvårdsstudie om förskrivningsrutiner för bant­ningsläkemedlen rimonabant, orlistat och sibutramin utifrån en genomgång av 300 journaler vid 15 vårdcentraler. Det stora värdet av studier av denna typ måste framhållas; de belyser hur evidensbaserad medicin fungerar i verkligheten och hur praktiken ser ut. Det vore […]

Tobaksbruket – en av folkhälsans största utmaningar

I detta nummer av Läkartidningen pub­liceras den åttonde undersökningen av den svenska läkarkårens tobaksvanor sedan 1969. Ingen annan yrkeskår i landet, och endast ett fåtal läkarkårer i and­ra länder, kan stoltsera med en sådan imponerande dokumentation [1]. År 1969 rökte 46 procent av läkarna dagligen jämfört med 42 procent av befolkningen som helhet. Sedan dess […]

Nya riktlinjer för vankomycin vid stafylokockinfektioner

Vankomycin är fortfarande ett viktigt preparat för behandling av infektioner orsakade av meticillinresistenta Sta­phylococcus aureus (MRSA) eller koagulasnegativa stafylokocker (KNS). Preparatets effektivitet och toxicitet har dock debatterats mycket, och uppdaterade konsensusriktlinjer för hur vankomycin bör användas har saknats. Nyligen publicerades en amerikansk konsensusrapport om vankomycindosering [1]. I början av december 2009 pub­licerade även Referensgruppen för […]

Guillain–Barrés syndrom och massvaccinationen mot A/H1N1

Guillain–Barrés syndrom är en akut inflammatorisk polyradikuloneuropati, som i sin tur delas upp i subtyperna akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati (AIDP), akut motorisk axonal neuropati (AMAN), akut motorisk och sensorisk neuropati (AMSAN), Miller Fishers syndrom (MFS) och akut pandys­auto­nomi. Miller Fishers syndrom kännetecknas av triaden oftalmoplegi, areflexi och ataxi. Akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati utgör ca 95 […]

Från individsyn till systemsyn – patientsäkerhet 10 år!

För 10 år sedan gav Institute of Medicine, USA, ut boken »To err is human: Building a safer health system« [1]. Den kom att väcka internationell uppmärksamhet genom att hävda att så många som 98 000 dödsfall orsakades av fel och misstag i vården varje år i USA. Dödstalet var detsamma som om en jumbojet störtade […]

Denosumab effektivt mot benskörhet

Fem av de i dag totalt tio »benspecifika« läkemedel mot osteoporos som godkänts av Läkemedelsverket baserat på frakturdata från randomiserade studier är bisfosfonater. Övriga preparat innefattar SERM (selektiva östrogenreceptormodulatorer), strontiumranelat och paratyroideahormon. Nu har ännu ett behandlingsalternativ med en ny verkningsmekanism presenterats. Denosumab är en human monoklonal antikropp som specifikt hämmar RANKL (receptor activator of […]