Denna webbplats vänder sig till läkare

Kronisk litiumförgiftning kan vara svår att upptäcka

Giftinformationscentralen kontaktas re­gelbundet i sin telefonrådgivning angående litiumintoxikationer. Förfrågningarna gäller både patienter som avsiktligt intagit enstaka akut överdos och patienter där kronisk förgiftning uppkommit trots normal terapeutisk dosering. Antalet samtal om kronisk förgiftning har ökat de senaste åren. För att kartlägga omständigheterna kring de kroniska förgiftningsfallen har Giftinformationscentralen för åren 2001–­­2008 retrospektivt studerat den information […]

PSA-test – styggelse eller välsignelse?

I detta nummer av Läkartidningen kommenteras användandet av PSA-test (prostataspecifikt antigen) för scree­ning vid prostatacancer dels av Benny Holmström et al som refererar sitt pub­licerade arbete i BMJ [1], dels av Ola Bratt och Lars Grenabo som redogör för hur vanligt det är med PSA-testning i den svenska befolkningen. Båda arbetena fokuserar egentligen på hur […]

Personcentrerad vård – klinikerns comeback

Organiseringen av den moderna medicinen från mitten av 1800-talet och framåt har inneburit att diagnostik och behandling av sjukdom och etablering av begreppet »klinik« och läkaren som kliniker fick sitt genombrott [1]. Anamnesen var hörnstenen i dia­gnostik och behandling, även om beskrivningar av sjukliga förändringar också hade stort utrymme. Kopplingen mellan symtom och bakomliggande organiska […]

Missfall eller inte missfall – rätt diagnos inte alltid lätt

Under hösten har det i medierna debatterats livligt om hur sjukvården omhändertar kvinnor som drabbats av missfall. Diskussionen har rört två aspekter: Dels har kvinnor som fått diagnosen att fostret inte är levande oroats för att de fått vänta 1–2 veckor på kirurgisk eller farmakologisk utrymning av livmodern, dels har det förekommit uppgifter om att […]

Cancer är vanligare vid diabetes

Diabetes mellitus och cancer är folksjukdomar som påverkar sjukvården och det dagliga livet för 100 000-tals svenskar. Folkhälsorapport 2009 indikerar att det finns en stigande andel individer med typ  2-diabetes [1], främst som ett resultat av en åldrande befolkning men även på grund av sänkningen av den dia­gnostiska gränsen för dia­betes sedan 1998. Stigande ålder är […]

Brister i IT-system för läkemedel

I detta nummer av Läkartidningen presenterar Erik Lexne och medarbetare en enkätstudie, där landets läkemedelskommittéordförande svarat på frågor om hur tillgång, funktion och förvaltning av elektroniska läkemedelstjänster ser ut i landstingen. Artikeln visar på stora variationer inom landet. Det handlar alltså om hur vi i dag, i olika tekniska lösningar, ordinerar läkemedel i sluten och […]

Antibiotikaprofylax sällan indicerad inom tandvården

Förekomsten av bakterier med resi­stens mot antibiotika ökar samtidigt som utvecklingen av nya antibiotika minskar. För att minska uppkomst och selektion av resistenta stammar är det därför nödvändigt att försöka eliminera överanvändning och felanvändning av antibiotika. I Sverige arbetar Strama på regeringens upp­drag för att bevara möjligheten till effektiv antibiotikabehandling av infektioner hos människor och […]

Uppmärksammade fynd om plötslig spädbarnsdöd

Att sova i samma säng som sitt spädbarn ökar risken för plötslig spädbarnsdöd (sudden infant death syndrome, SIDS), enligt en aktuell artikel i BMJ [1]. Artikeln uppmärksammades i ett flertal dagstidningar och tv. Budskapet ifrågasattes också, eftersom fri amning underlättas av att man har barnet i samma säng. I sådana situationer är det lätt att […]

Telefonuppföljning efter bråckkirurgi

Frågeställningarna om hur man på bästa sätt följer upp dagkirurgiska operationer och inom ramen för ett kvalitetsregister får en så tillförlitlig komplikationsregistrering som möjligt är ständigt aktuella i sökandet efter bättre lös­ningar. Den studie som redovisas av Karin Larsson och Claes Hjalmarsson i detta nummer av Läkartidningen är ett värdefullt inlägg i denna diskussion. De […]

Äggallergi och vaccin mot nya influensan

Världshälsoorganisationen (WHO) de­klarerade den 11 juni 2009 den nya influensan ­A/H1N1 som en pandemi; den 21 juni beslutades om allmän vaccination i Sverige. Under hösten har det diskuterats huruvida personer med ägg­allergi verkligen skulle få vaccinet. De flesta bedömde att det var fel att neka vaccin. Det skulle inte accepteras av dem med äggallergi, och […]

Ny studie talar för induktion som rutin

Hypertonisjukdomar komplicerar mellan 6 och 8 procent av alla graviditeter och är starkt kopplade till både maternell och fetal morbiditet och mortalitet [1]. Eftersom förlossning är enda sättet att bota preeklampsi och gestationshypertoni, orsakar dessa tillstånd komplicerade kliniska ställningstaganden inom obstetriken. Nationell och internationell konsensus om optimal tidpunkt för att förlösa kvinnor med lätt preeklampsi […]

Reviderade blodtrycksmål
i nya europeiska riktlinjer

Den till antalet största gruppen av patienter som regelbundet kontrolleras inom hälso- och sjukvården är de cirka 900 000 individerna med behandlad hypertoni, de flesta med läkemedelsterapi, av uppskattat totalt cirka 1,8 miljoner personer med högt blodtryck i landet [1]. Det har länge debatterats hur man bäst ska sköta behandlingen av denna riskfaktor och vilka målvärden […]

Screening för bukaortaaneurysm
är evidensbaserad medicin

Bukaortaaneurysm är en relativt vanlig och potentiellt livshotande sjukdom, som årligen skördar 700–1 000 liv i Sverige. Eftersom sjukdomen lätt går att upptäcka med en enkel ultraljudsundersökning och en effektiv förebyggande operation finns att tillgå, har scree­ning av riskgrupper föreslagits. Det är främst äldre män som drabbas och som därigenom utgör en lämplig målgrupp. Ett flertal […]

Klinisk forskning måste locka unga

Att rekrytera unga kliniska forskare och erbjuda dem en möjlig forskarkar­riär integrerad med sjukvården är den enskilt viktigaste åtgärden för att främja den kliniska forskningen och skapa goda förutsättningar för att ny kunskap kommer sjukvården till del. Detta framgår inte bara av den analys som utredningen för klinisk forskning gjort [1, 2] utan också av […]

Allt fler lever allt längre efter 65

Andelen dödsfall i yngre åldrar har minskat dramatiskt i Sverige. Hela 85 procent av männen och 94 procent av kvinnorna kan numera räkna med att deras dödsdag inträffar efter 65 års ålder. För 50 år sedan var motsvarande siffror 75 respektive 88 procent. Den genomsnittliga förväntade återstående livslängden vid en viss ålder beräknas med hjälp […]

Behandla alla – och behandla rätt!

I detta nummer av Läkartidningen pub­liceras två artiklar som belyser ett kärt ämne bland nefrologer och läkare som behandlar hypertoni, nämligen njurartärstenos. Artikeln av Gottsäter et al ger en mycket gedigen, fyllig och heltäckande bild av sjuk­doms­entiteten fibromuskulär dysplasi (FMD). FMD utgör 10 procent av renovaskulär hypertoni och förekommer oftast hos barn och yngre hypertoniker. […]

Positiv vikttrend bland 4-åringarna

Fetma är ett av våra största folkhälsoproblem. Fetma leder till ökad risk för en mängd olika sjukdomar, medför sänkt hälsorelaterad livskvalitet och risk för för tidig död. Utveckling av fetma och övervikt bland barn är särskilt alarmerande, eftersom det är farligare att utveckla övervikt och fetma när man är ung än senare i livet [1]. […]

Skräddarsydd läkemedelsterapi vid hjärtsvikt – en framtidsvision

Användningen av natriuretiska peptider (NP) (framför allt BNP [brain natriuretic peptide] och NT-proBNP [pro-brain natriuret­ic peptide]) vid handläggning av patienter med hjärt­svikt ökar. Studier har visat att låga nivåer av NP med stor sannolikhet kan utesluta att patienten har hjärtsvikt. Höga nivåer innebär att sannolikheten för att patienten har hjärtsvikt ökar betydligt; diagnosen måste dock […]

Tyreostatikabehandling kräver bra patient–sjukvårdskontakt

Tyreostatika har varit i bruk sedan 1940-talet. I dag används internationellt tiamazol, propyltiouracil och karbimazol, varav de två förs­ta används mest och är tillgängliga i Sverige (Thacapzol och Tiotil). En aktuell översikt rörande ty­reo­statika har presenterats av Cooper [1]. Tyreostatikabehandling används framför allt vid ­Graves’ sjukdom. Vid lätt–mo­derat sjukdomsaktivitet används oftast en behandlingstid på 12–18 […]

Ny studie om kirurgi vid kranskärlssjukdom och hjärtsvikt

Något så ovanligt som en internationell randomiserad multicenterstudie av en kirugisk behandling publicerades nyligen i New England Journal of Medicine [1]. Att studien inte kunde påvisa någon positiv tilläggseffekt av den undersökta behandlingen förvånade många, inklusive oss. Studien är den största i sitt slag, och eftersom resultaten var oväntade förtjänar den en noggrann genomgång. Dessutom […]