Denna webbplats vänder sig till läkare
Förskrivningsrätten är ett ansvar som kräver träning

Förskrivningsrätten är ett stort ansvar som kräver förberedelser

Framtida kollegor behöver vara förberedda på den fria förskrivningsrätt som är unik för läkarens yrkesroll. I det nya 6-åriga läkarprogrammet ger EPA (entrustable professional activities), »förtroendebaserade professionella aktiviteter«, en ram för att träna och utvärdera läkemedelsbehandlingens alla delar.

Studie avfärdar fördelar med blodtryckssänkande till natten

Studie avfärdar fördelar med blodtryckssänkande till natten

Den tidigare uppmärksammade och kritiserade Hygia-studien, som påstods visa en dramatisk positiv effekt av att ta blodtrycksläkemedel på kvällen i stället för på morgonen, har nu falsifierats av den väl genomförda Time-studien. Dessa två studier visar vikten av att granska och replikera överraskande fynd innan de tolkas som sanning, skriver Mattias Brunström och Per Svensson.

Äntligen finns det evidens för behandling av HFpEF

Äntligen evidens för behandling vid hjärtsvikt med bevarad EF

Den europeiska kardiologföreningen ESC ska ge en klass IA-rekommendation för natriumglukossamtransportör 2 (SGLT2)-hämmare vid behandling av hjärtsvikt med ejektionsfraktion (EF) >40 procent. Det är ett historiskt genombrott på hjärtsviktsområdet, skriver författarna och svarar på tre centrala frågor. (3 kommentarer)

Öppen kranskärlskirurgi eller PCI – stora skillnader i landet

Öppen kranskärlskirurgi eller PCI – stora skillnader i landet

Alla riktlinjer rekommenderar att beslut om revaskulariseringsmetod för icke-akuta patienter ska fattas vid en multidisciplinär behandlingskonferens. Avsteg ska endast ske på strikta indikationer som man lokalt/regionalt har kommit överens om i förväg, skriver Anders Jeppsson och Örjan Friberg.

Vi ifrågasätter blodtrycksmål vid diagnosen kronisk njursjukdom

Vi ifrågasätter blodtrycksmål vid diagnosen kronisk njursjukdom

KDIGO-riktlinjen för blodtrycksbehandling för patienter med kronisk njursjukdom som inte har dialysbehandling har svag evidens och är förknippad med risker, skriver Jan Melin och Aso Saeed. (1 kommentar)

Sverige kan ta täten i klinisk forskning igen – om vi vill!

Sverige kan ta täten inom klinisk forskning igen – om vi bara vill!

Det menar Henrik Sjövall, Johan Brun och Boo Edgar som här sammanfattar några nyckelobservationer i Vetenskapsrådets utredning av stödstrukturer för svensk klinisk forskning. (2 kommentarer)

Rekommendationer för vaccin mot covid-19 borde förtydligas

Rekommendationer för vaccin mot covid-19 borde förtydligas

»Vår bedömning är att höstens påfyllnadsdos absolut bör rekommenderas också till friska personer över 50 år« skriver Helena Hervius Askling och Magnus Gisslén och efterlyser tydligare rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. Annars finns det risk för att den socioekonomiska ojämlikheten i vaccinationstäckning ökar ytterligare. (1 kommentar)

»Äta ohälsosamt tio gånger så farligt som att vara inaktiv«

»Äta ohälsosamt tio gånger så farligt som att vara inaktiv«?

Siffror från Global Burden of Disease bygger på orimliga mätdata för fysisk aktivitet. Felaktiga uppgifter om levnadsvanors inverkan på sjukdomsbördan kan få allvarliga konsekvenser för folkhälsoarbetet, skriver tre professorer. (2 kommentarer)

Låt Sil bli kärnan i framtidens kunskaps- och beslutsstöd

Låt Sil bli kärnan i framtidens kunskaps- och beslutsstöd

Socialstyrelsen bör få i uppdrag att föreslå en modell som garanterar jämlik tillgång till farmakologiska kunskaps- och beslutsstöd inom sjukvården. Det skriver Lars L Gustafsson, Birgit Eiermann och Mikael Hoffmann. (1 kommentar)

Ta fyra blododlingsflaskor i en och samma venpunktion

Ta fyra blododlingsflaskor i en och samma venpunktion

Av tradition har i Sverige tagits fyra blododlingsflaskor uppdelat på två venpunktioner. Nya studier visar att fyra blododlingsflaskor i samma venpunktion ger likvärdigt resultat och fler erhållna blododlingsflaskor. Fyra blododlingsflaskor i samma venpunktion blir därför rekommenderad rutinmetod för blododling i svensk sjukvård.

AV-knutan – hjärtats »svarta låda« med många funktioner

AV-knutan – en gåtfull »svart låda« med många funktioner

»A riddle wrapped in a mystery inside an enigma«. Så beskrev en av elektrofysiologins frontfigurer, Douglas P Zipes, AV-knutan. Men vad är och gör den gåtfulla AV-knutan?

Mänsklighetens ödesfrågor – genombrott eller sammanbrott?

Mänsklighetens ödesfrågor – genombrott eller sammanbrott?

För ett genombrott måste människans genetiskt betingade stuprörstänkande och kortsiktighet övervinnas, skriver Lennart Levi. (1 kommentar)

Hur kan fler hjälpas av epilepsikirurgi?

Hur kan fler patienter få tillgång till epilepsikirurgi?

Epilepsikirurgi är ett fält på frammarsch, och när den medicinska utvecklingen tar så stora kliv blir utmaningen för epilepsisjukvården allt tydligare: att hitta de patienter som kan hjälpas. Hur kan fler remitteras för avancerad utredning, frågar sig Johan Zelano, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Begränsar syftet nyttan med triage?

Triage – begränsar syftet nyttan?

Sjöstedts och medförfattares studie är viktig då den påminner oss om att triage har begränsningar. De flesta akutmottagningar arbetar i dag i team med läkare, sjuksköterska och undersköterska. Skulle framtida system kunna triagera till teamets aktiviteter i stället för läkarbedömning? skriver Karin Pukk Härenstam och Therese Djärv.

Ureaplasma – vad är kliniskt relevant?

Ureaplasma – klinisk relevans?

Mer forskning behövs för ställningstagande om riktad screening. En avvägning mellan nyttan med screening och risken för antibiotikaresistens måste göras, skriver Arne Wikström. (1 kommentar)

Är uppgivenhetssyndrom en meningsfull diagnos?

Är uppgivenhetssyndrom en tillförlitlig och valid diagnos?

Det finns i dag inga psykometriskt utvärderade diagnostiska intervjuer eller skattningsskalor för att värdera diagnoskriterierna eller symtomens svårighetsgrad vid uppgivenhetssyndrom, skriver Mia Ramklint, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

En modern och nyanserad syn på meniskskador

En modern och nyanserad syn på meniskskador

Vid meniskskador är det viktigt att försöka skilja på akut och degenerativ skada samt att bedöma varje patient individuellt. Ålder ökar sannolikheten för degenerativ meniskskada men utesluter ej traumatisk skada där åtgärd är indicerad.

Sätt ökat fokus på patienter som har en förhöjd frakturrisk

Öka fokus på patienter som har en förhöjd frakturrisk

På samma sätt som sekundärprevention efter hjärtinfarkt är en självklarhet, borde sekundärprevention efter fraktur vara en självklarhet. Sammanfattningsvis bör en strukturerad frakturkedja organiseras vid varje sjukhus som handlägger frakturpatienter, skriver Kristian Axelsson.

Lungkomplikationer kan ibland kopplas till för tidig födsel

Lungkomplikationer hos vuxna ibland kopplade till tidig födsel

Barn födda före vecka 32 som behandlas med syrgas kan få diagnosen bronkopulmonell dysplasi. Dessa barn löper en ökad risk för att i vuxen ålder utveckla kroniskt obstruktiv lungsjukdom. För tidigt födda individer bör följas upp regelbundet.

Kardiovaskulära händelser – varför drabbas inte alla?

Kardiovaskulära händelser – varför drabbas inte alla?

Vissa individer drabbas inte av kardiovaskulära komplikationer, trots att risken är hög. Det kan bero på slumpvariation, avsaknad av riskmarkörer eller förekomst av skyddsmekanismer i livsstil, personlighet, sociala strukturer eller organfunktion.