Denna webbplats vänder sig till läkare

Allt bättre möjligheter diagnostisera karotisstenos

Tidigare amerikanska och europeiska studier har visat att operation av karotisstenos är till nytta för symtomatiska patienter med 70–99 procents stenos. Dessutom kan operation i vissa fall vara till nytta hos symtomatiska patienter med 50–69 procents stenos och asymtomatiska patienter med 60–99 procents stenos. I detta nummer av Läkartidningen beskriver Jan Malm och medarbetare ett […]

Kommersiella »ta själv«-gentest
allt hetare – men värdet är osäkert

Intresset för hur vår arvsmassa fungerar har ökat lavinartat den senaste tiden. Time har (10 november 2008) korat DNA-test med tasjälv-prov till 2008 års uppfinning. Man sänder ett salivprov till en firma, tex 23andMe (men det finns flera andra), och för 399 amerikanska dollar (hos 23andMe) får man efter analys av 600000 genetiska markörer svar […]

Militär – ett riskyrke?

Incidensen för plötslig hjärtdöd (sudden cardiac death – SCD) i populationen är cirka 1/1000, och den varierar som en funktion av prevalensen för koronarsjukdom. För specifika populationer som yngre tävlingsidrottare ligger incidensen på 1–3/100000 personår [1], men detta är förmodligen en underskattning på grund av ofullständig rapportering och avsaknad av nationella register för plötslig död. […]

When left is right, right is wrong

Socialstyrelsen har sedan 1980 utfärdat föreskrifter om åtgärder för att förhindra förväxlingar inom hälso- och sjukvården. Den senaste är från 1989, med vissa förändringar 1994 och 1996 [1]. Ändå inträffar förväxlingar i samband med olika vårdåtgärder. Fel i samband med operationer är sannolikt sällsynta, men det finns få studier om detta. Ingrepp på fel kroppsdel […]

Operera endast då medicinen inte biter

Frågeställningen om medicinsk eller kirurgisk behandling vid gastroesofageal refluxsjukdom är ett kärt återkommande ämne och ett, åtminstone tidigare, vanligt kliniskt problem för kirurger specialiserade på gastroesofageal sjukdom. Frågeställningen rymmer flera dimensioner, som måste beaktas beroende på att kirurgisk och medicinsk behandling är så i grunden olika och inte alltid jämförbara. Det finns situationer där fortsatta […]

Välj rätt metod för beräkning av njurfunktion

I detta nummer av Läkartidningen presenterar Per Simonsson de riktlinjer för njurfunktionsundersökningar som tagits fram av en tvärvetenskaplig arbetsgrupp inom Svensk förening för klinisk kemi [1]. Det kan dock finnas skäl att kommentera slutsatserna, speciellt som detta område har varit föremål för debatt i Läkartidningen [2-4]. Det är lätt att dela arbetsgruppens rekommendation om att […]

God läkarkontinuitet kan ge bättre vårdresultat

En 91-årig kvinna har sedan några år svårt att röra sig. Minnet har sviktat betänkligt, och hon blir lätt andfådd vid små ansträngningar. Hon har hemhjälp två gånger i veckan och får ofta hjälp av närboende son. Dessutom står hon under regelbunden uppsikt av läkare för hjärtsvikt, högt blodtryck och artros i höftlederna. Den senaste […]

Riskfyllt dricka mycket under förlossning

Hyponatremi och vattenförgiftning har tidigare diskuterats i Läkartidningen, senast i samband med för högt vätskeintag under maratonsport [1]. För några år sedan beskrev vi och andra flera fall av allvarlig vattenförgiftning i ett annat sammanhang. Det gällde födande kvinnor som hade druckit för mycket – delvis på uppmaning av vårdpersonal. Kvinnorna uppvisade onormal trötthet, huvudvärk […]

Familjär hyperkolesterolemi – underbehandlad och ofta dödlig

Då och då flammar kolesteroldebatten upp igen, med ifrågasättande av sambanden mellan serumkolesterol och kranskärlssjukdom, nu senast i samband med publiceringen av ENHANCE-studien. En patientgrupp som fått lida mycket av denna diskussion är patienter med familjär hyperkolesterolemi. Dessa patienter viftas ofta bort som ovanliga fall som man inte behöver ta hänsyn till när man diskuterar […]

Kognitiv svikt efter kirurgi – en multidisciplinär utmaning

Postoperativ kognitiv dysfunktion (POCD) är ett viktigt och ibland underskattat kliniskt problem. Utgångspunkten i min forskning är det närliggande och ibland associerade tillståndet postoperativt delirium [1]. Patientens symtom kan vara svårvärderade och ibland vaga, men för patienten är det en skrämmande upplevelse [2]. I värsta fall är försämrad kognitiv förmåga det som patienten lider av […]

Ny kunskap måste ge ny praxis

I detta nummer av Läkartidningen redovisar Jan Samuelsson och medarbetare i två artiklar riktlinjer för hur vi bäst diagnostiserar och behandlar de två vanligaste Philadelphianegativa kroniska myeloproliferativa sjukdomarna (MPD) polycytemia vera och essentiell trombocytemi. Skälet till den krångliga beteckningen ovan är att man därmed utesluter kronisk myeloisk leukemi, som ju karakteriseras av Philadelphiakromosomen – bcr/abl-fusion […]

Psykogeriatrik bör bli specialitet

I veckans nummer av Läkartidningen rapporterar en grupp erfarna psykiatrer resultatet av en inventering av äldrepsykiatrins situation i Sverige 2006–2007 och lämnar förslag till utveckling och förbättring. De har valt att rubricera kunskapsområdet »äldrepsykiatri«, men kunde ha använt synonymerna psykogeriatrik eller geropsykiatri. Trots att psykisk ohälsa regelmässigt behandlas i offentliga utredningar om äldres hälsoproblem förekommer […]

Dags för nationell samsyn kring kraven för läkarlegitimation

Läkaryrket förutsätter livslångt lärande. Grundutbildningen fram till legitimation ska därför inte bara förmedla faktakunskaper utan också bibringa förståelse för hur människan fungerar biologiskt och socialt samt reagerar på sjukliga processer och omgivande stressfaktorer. Utbildningen ska lära studenterna att kommunicera och samverka, förbereda dem för rollen som ledare och chef samt ge dem ett vetenskapligt förhållningssätt […]

Placeboeffektens anatomi

Placebobehandling, skenbehandling, är en behandling som saknar specifik biologisk effekt på en sjukdom, tex sockertabletter mot hjärtsjukdom. Användning av placebo är vanlig vid tex kliniska läkemedelsprövningar. I veckans nummer av Läkartidningen presenterar Bjørn Wormnes och medarbetare en översikt från universitetet i Bergen om placebobehandlingens kliniska betydelse grundad på litteraturgenomgång och författarnas egna erfarenheter som psykologer […]

Risk med strikt glukoskontroll och hydroxietylstärkelse vid svår sepsis

Sedan början av 2000-talet tillämpas strikt blodglukoskontroll med kontinuerlig insulininfusion på de flesta intensivvårdsavdelningar i Sverige. Det vetenskapliga underlaget för detta har främst varit en mycket uppmärksammad studie från Leuven i Belgien av Greet Van den Berghe och medarbetare [1]. Studien visade att noggrann blodglukoskontroll, 4,4–6,1 mmol/l, reducerade både mortalitet och morbiditet hos kirurgiska intensivvårdspatienter. […]

SPORT tar ett steg
mot ökad evidens för operation

Spinal stenos är den vanligaste indikationen för ländryggskirurgi hos patienter över 65 år. Den årliga incidensen i Sverige under det senaste decenniet var 10 operationer per 100000 invånare [1]. Spinal stenos innebär förträngning av spinalkanalen. Etiologin är i huvudsak degenerativa förändringar i intervertebraldisk och fasettleder samt förtjockning av ligamenta flava. Det kan leda till försnävning […]

Välj säkra mätmetoder för patientnära analyser

Under de senaste tre decennierna har det skett en dramatisk ökning av kommersiellt tillgängliga mätmetoder för diagnostiskt bruk inom sjukvården. Allt fler mätinstrument som använder dessa metoder har blivit tillgängliga för specialiserade laboratorier och för »patientnära analyser« inom öppen och sluten vård och för patienters egenkontroll. Men det har också blivit allt svårare att få […]

Paracetamol och astma hos barn – möjligt samband oroar

I Lancet rapporterades nyligen att användande av paracetamol under spädbarnsåret är kopplat till ökad risk för astma vid 6–7 års ålder [1]. Även risken för rinokonjunktivit och eksem var förhöjd. Artikeln väckte stor uppmärksamhet både inom den medicinska professionen och i massmedier [2]. Fyndet är inte helt nytt, men det har tidigare inte rönt någon […]

Inget vetenskapligt stöd för aktiv kylning vid svår skallskada

Även om det är väl dokumenterat, bla från drunkningstillbud vintertid, att hypotermi är neuroprotektivt efter ischemi, är de bakomliggande mekanismerna långt ifrån klarlagda. Det finns i dag övertygande indikationer på förbättrad neurologisk utgång av nedkylning hos patienter som återupplivats efter hjärtstillestånd [1, 2]. Såväl djurexperimentella som kliniska studier har indikerat att hypotermi kan vara gynnsamt […]

Massiv lungemboli – inte bara
en fråga om trombolys

Lungemboli har tidigare genomlysts i en ABC-artikel i Läkartidningen [1]. I veckans nummer av Läkartidningen diskuteras, med utgångspunkt i två patientfall, trombolytisk behandling av massiv lungemboli. Dessa patientfall lyfter speciellt fram värdet av att ha en klar strategi för sin handläggning, något som vi nyligen uppmärksammat på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Trombolytisk behandling möjliggör att en […]