Denna webbplats vänder sig till läkare

Två genombrott i behandling av typ 2-diabetes

En ny farmakologisk behandling av typ2-diabetes har introducerats på svenska marknaden under 2007. Den bygger på förmågan hos inkretinhormonet glukagonlik peptid1 (GLP-1) att sänka blodsockret. GLP-1 frisätts från tarmen till blodbanan efter måltid [1, 2]. En huvudeffekt av GLP-1 är att det stimulerar insulinsekretionen från pankreasöarnas betaceller genom aktivering av G-proteinkopplade receptorer på betacellerna. Denna […]

Öppen teknik
bättre än endovaskulär

Prevalensen av aortaaneurysm ökar, idag är den cirka 5 procent för 65-åriga män. Fler patienter (tex patienter med akut buk eller njursten) undersöks numera med datortomografi, som också upptäcker aneurysm. Aneurysmscreening har införts i två svenska landsting, och är på väg att införas i flera landsting. Vi kommer att upptäcka, övervaka och behandla allt fler […]

Neuroborrelios i vanrykte

I översiktsartikeln »A critical appraisal of ´chronic Lyme disease´« i New England Journal of Medicine [1] granskar ett stort antal Borreliaexperter i USA diagnosen »kronisk Borreliainfektion«, som väckt mycket uppmärksamhet och debatt under senare år. De flesta som drabbas av Borreliainfektion blir återställda efter behandling med antibiotika. Emellertid finns det flera patienter i USA, och […]

LIRA tillsammans ger bäst resultat

Vårdrelaterade infektioner är ett globalt patientsäkerhetsproblem som i Sverige beräknas belasta sjukvården med en kostnad på strax under 4 miljarder kronor per år [1]. I denna skattning, beräknad på statistiska uppgifter från år 2002, antog man att 10 procent av patienter som korttidsvårdas på sjukhus drabbas av en vårdrelaterad infektion. Vidare antogs att dessa patienter […]

Korrekt influensaprofylax spar liv – det borde alla läkare veta!

Sverige, Norge och Danmark använde minst influensavaccin per capita i Västeuropa 2003–2005 [Ted von Essen, presentation vid Options for Influenza Control, Toronto, juni 2007]. Socialstyrelsen anger i sina allmänna råd att vaccination »kan vara av värde« för personer med kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom och för personer över 65 års ålder samt att även patienter med […]

Forskande läkare snart
en »utrotningshotad« art?

Bristande engagemang i klinisk forskning bland läkare är som bekant ett växande problem i Sverige. Det arbetas intensivt både från myndigheter och från fackligt håll för att hitta en lösning på den besvärliga situationen [1, 2]. Detta är inte enbart ett svenskt problem; i en nyligen publicerad studie i JAMA har Dickler och medarbetare lyft […]

Färre barn behandlas
med SSRI, fler begår självmord

Självmord bland barn och unga (10–24 år) ökade dramatiskt (8 procent) under 2004, enligt officiell amerikansk statistik som nyligen offentliggjorts. Denna utveckling är särskilt anmärkningsvärd mot bakgrund av att antalet självmord i åldersgruppen hade minskat med 28 procent under perioden 1990–2003. Utvecklingen i USA, med betydligt större population, kan avslöja trender som i Sverige skulle […]

Skärpt blodtryckskontroll
krävs vid typ 2-diabetes

Hypertoni och nedsatt glukostolerans/ diabetes uppvisar ofta starka samband, vilka baseras på en rad patofysiologiska mekanismer, inte minst inslag av fetma, insulinresistens och njurpåverkan samt eventuella långtidseffekter av fetal programmering. Sammantaget finns det stora patientgrupper i Sverige med denna kombination av kliniska riskfaktorer för bla hjärt–kärlsjukdom, uppdelade i makro- och mikrovaskulära komplikationer. Man beräknar att […]

D-vitaminbrist ökar kardiovaskulär risk

Redan på 1980-talet påvisade svenska forskare samband mellan D-vitaminnivåer, blodtrycksreglering och insulinkänslighet. Hypotesen om ett samband mellan D-vitaminstatus och kardiovaskulära riskfaktorer/metabola syndromet formulerades kanske först av Lind och Ljunghall, senare av Boucher. En utvidgning till att gälla kardiovaskulär sjuklighet överlag har framförts av Zittermann och Holick. Omfattande data stöder hypotesen, och rimliga mekanismer har dokumenterats […]

Kvalitetssäkra hjärtsjukvården

Socialstyrelsen har i ett pionjärarbete inlett publicering av nationella riktlinjer kombinerade med beslutsstöd för prioriteringar för olika sjukdomsgrupper. Prioriteringsdokumenten har av naturliga skäl väckt stort intresse, eftersom man dels kan göra vertikala prioriteringar inom samma sjukdomsgrupp, dels kan använda dokumentet horisontellt, dvs göra prioriteringar mellan olika sjukdomsområden. Prioriteringsdokumenten baserar sig på en sammanvägning av vetenskaplig […]

Rejält kunskapsmaterial
ger underlag för bättre vård

Behandlingen av kranskärlssjukdom och dess komplikationer har varit mycket framgångsrik under de senaste 15–20 åren med utvecklingen av farmakologisk behandling, revaskulariseringar och på senare år även med defibrillatorer och sviktpacemakrar. Också den förebyggande behandlingen har varit framgångsrik, och nyinsjuknandet i kranskärlssjukdom har stadigt sjunkit under dessa 20 år. Konsekvenserna har inneburit att behandlingen i många […]

Stor operationsvolym gagnar patienterna

Operation är den enda etablerade behandling som ger chans till bot vid matstrupscancer. Operationen är dock ett av de mest avancerade kirurgiska ingreppen, och forskning har etablerat ett tydligt samband mellan stor operationsvolym och bättre korttidsresultat vad gäller dödlighet och komplikationer. England har världens högsta andel nyinsjuknande i den snabbt ökande tumörformen körtelcancer (adenokarcinom) i […]

Infekterad nekrotiserande pankreatit kräver optimalt dränage

I en studie publicerad i British Journal of Surgery beskriver »the Dutch Acute Pancreatitis Study Group« den potentiella »dränerbarheten« vid infekterad nekrotiserande pankreatit [1]. Syftet var att hos patienter som sedan genomgick kirurgi för förmodad infekterad nekrotiserande pankreatit bedöma lokalisation, tillgänglighet och dränerbarhet av eventuella peripankreatiska vätskeansamlingar; preoperativa datortomografibilder låg till grund för bedömningen. Utifrån […]

Sorgereaktionen
under lupp

Sigmund Freud myntade begreppet »sorgearbete« utifrån sin uppfattning att sorg innebär ett arbete vars funktion är att avskilja de överlevande från den döde. Sedan dess har olika teorier bildat skola, men en uppfattning som delas av de flesta är att sorgeprocessen innefattar en förflyttning genom olika faser. Bowlby [1] och Parkes var först med att […]

Hjärt-kärlsjukdom ökar risken för njursvikt

Incidensen och prevalensen av kronisk njursvikt ökar dramatiskt, inte bara i västvärlden. Det är välkänt att riskfaktorer såsom hypertoni, rökning, albuminuri, dyslipidemi och diabetes mellitus ökar risken för att utveckla kronisk njursvikt. En svensk studie visar att även högt BMI medför ökad risk för kronisk njursvikt [1]. Risken för att dialyspatienter skall avlida i kardiovaskulära […]

Bättre metoder behövs för effektiv rökavvänjning

Rökning skadar på ett stort antal sätt och skördar liv över hela världen, framför allt i utvecklingsländer och i östra Europa, enligt internationella beräkningar [1]. Några av våra vanligaste kroniska sjukdomar uppvisar alla starka epidemiologiska samband med rökning, framför allt hjärt– kärlsjukdom, cancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Åtgärder mot rökning är därför högt prioriterade […]

Mer nytta än risk
om rätt patienter strålas

Strålbehandling som tillägg vid behandling av patienter med rektalcancer har använts i mer än 30 år och är en av flera behandlingsmetoder som i randomiserade studier blivit mycket väl utvärderade med avseende på effekt. Behandlingen har givits antingen pre- eller postoperativt och har även kombinerats med cytostatika. Stråldoserna och tekniken har varierat i olika studier. […]

Pacemakern i pankreas i otakt

Typ 2-diabetes, med en prevalens på 5–10 procent i västvärlden, är ett betydande socioekonomiskt hälsoproblem. Sjukdomen karakteriseras av en absolut eller relativ brist på insulin, det enda hormonet med hypoglykemiska egenskaper. Trots massiva forskningsinsatser sedan insulinets upptäckt 1921 har man ännu inte kunnat påvisa någon klar etiologisk faktor för sjukdomen. För att få en mer […]

Schizofreni är en systemsjukdom

I veckans nummer av Läkartidningen gör Helge Malmgren en förtjänstfull genomgång av begreppen organisk och psykisk sjukdom. Tyvärr gör han inte en kritisk granskning av begreppet psykogenes. Under en följd av år har begreppen funktionella och organiska psykoser använts. Till de förra räknades bla schizofreni, vilket kom att motivera formuleringen av psykologiska mekanismer till uppkomsten […]

Tiden är A och O vid hjärnattack

Den rådande situationen med långvarig fördröjning mellan symtom och diagnos respektive behandling av TIA (transitoriska ischemiska attacker) och stroke är oförsvarbar. Detta blir omedelbart uppenbart om man tänker i analogier: TIA som instabil angina och stroke som hjärtinfarkt. Med detta koncept av »hjärnattack« för ögonen skulle ingen läkare eller sjuksköterska idag våga avstå från att […]