PCSK9-hämmare kan minska total dödlighet
Resultaten från ODYSSEY-studien visar positiva kliniska resultat på kardiovaskulär kärlsjukdom i sekundär prevention. Jämfört med den tidigare publicerade FOURIER-studien visade resultaten i ODYSSEY även på minskad total dödlighet. (8 kommentar)
Läkaren har en nyckelroll i vårdarbetet med levnadsvanor
Socialstyrelsens nya preventiva riktlinjer betonar vikten av att stödja levnadsvaneförändringar hos personer med särskild risk. Läkarkåren har här en nyckelroll. En stor majoritet av patienter som samtalar om levnadsvanor vid kontakter med vården gör det med en läkare.
Kognitiv psykoterapi och antidepressiva
Kognitiv psykoterapi kan minska risken för återfall hos patienter med återkommande okomplicerade depressioner och pågående långtidsbehandling med antidepressiva. För patienter som önskar avbryta sin antidepressiva medicinering kan kognitiv psykoterapi under nedtrappningen vara ett effektivt alternativ för att minska återfall. (1 kommentar)
Läkares personkännedom sparade liv och resurser
En amerikansk studie visade att personlig kännedom om patienten sparade resurser och minskade mortalitet. En ny svensk primärvårdsorganisation med personlig listning på läkare skulle bidra till ökad kontinuitet samt lösa arbetsmiljöproblem.(5 kommentar)
Lågriskkonsumtion av alkohol – nu stöd för lägre gränser
Ny forskning rekommenderar sänkta gränser för lågriskkonsumtion av alkohol: max 100 gram per vecka. Något skydd för död i hjärt–kärlsjukdom ses inte med alkohol. Insjuknandet i hjärtinfarkt var lägre, men inte dödligheten. För övriga hjärt–kärlsjukdomar ökade såväl insjuknande som dödlighet.
Årets Nobelprisbelönta antikroppar i cancervården
Antikroppsbehandling mot cancer är rutin sedan många år, men det är först med introduktionen av årets »Nobelprismediciner« som immunterapi har etablerats som en huvudsaklig behandling. Lovande pågående forskning inom immunterapiområdet innefattar T-celler, immunstimulerande genterapi och kombinationer av olika immunterapier samt kombinationer av immunterapi och cytostatika.
Labbdiagnostik av sällsynta sjukdomar kan bli bättre
Förbättrad diagnostik av sällsynta sjukdomar beror både på sjukvårdspersonalens kunskaper och på tillgången till effektiva diagnostiska metoder.
Hasardspelberoende i DSM-5 ger nya diagnostiska verktyg
_webb.jpg)
Konsekvenser av en omreglerad spelmarknad för individer med spelproblematik bör förutses och hanteras. Åtgärder behövs för att optimera samverkan mellan vård och socialtjänst och övriga som är ansvariga i frågor som berör problematiskt spelande.(1 kommentar)
Rökavvänjning – ännu underutnyttjad räddning för många
Sverige har mer än 800 välutbildade men underutnyttjade tobaksavvänjare. De kan erbjuda Socialstyrelsens rekommenderade »kvalificerat rådgivande samtal« kombinerat med läkemedel. E-cigaretter och »heat not burn«-produkter saknar vetenskapligt stöd som rökavvänjningshjälp. Läkarkåren borde agera mot politiker och beslutsfattare för ett rökfritt Sverige 2025, skriver Hans Gilljam.(1 kommentar)
Sveriges bottenplacering i OECD:s rankning används fel
Sverige har i flera år haft det lägsta antalet patientbesök per läkare vid OECD:s internationella jämförelse. Mätetalet blir relativt lågt, eftersom Sverige överrapporterar antalet läkare och underrapporterar antalet besök. Antal patientbesök per läkare avspeglar olika sjukvårdssystems konstruktion men är inte ett lämpligt mått på effektivitet. (1 kommentar)
Nya europeiska riktlinjer för behandling av hypertoni
De europeiska hypertoniriktlinjerna har nyligen reviderats. Bland annat rekommenderas för patienter <65 år med hypertoni ett systoliskt blodtrycksmål på 120–129 mm Hg och att alla >18 år ska få blodtrycket mätt och dokumenterat minst vart femte år. (4 kommentar)
Genombrott inom diagnostik av prostatacancer
Prostatacancerdiagnostik med PSA-prov och systematiska vävnadsprov leder till betydande överdiagnostik och överbehandling av kliniskt betydelselös cancer. PSA-testningen i Sverige är osystematisk, ojämlik, ineffektiv och mycket resurskrävande. Vi ser nu ett paradigmskifte till organiserad, riskstratifierad, sekventiell och riktad diagnostik.(2 kommentar)
Riskstratifiering vid pulmonell arteriell hypertension
Pulmonell arteriell hypertension (PAH) beror på sammandragning, remodellering och in situ-trombotisering i små lungartärer. Riskstratifiering från den europeiska kardiologföreningen (ESC) och European Respiratory Society (ERS) är ett nytt sätt att utvärdera kliniskt status vid sjukdomen.
Tidig och adekvat transfusion vid massiv blödning räddar liv
Vid massiv blödning är adekvat initialt omhändertagande avgörande. Primärt är att stoppa blödningen, medan blod, plasma och trombocyter ges i balanserad proportion. Subnormalt blodtryck tillåts under begränsad tid, utom vid samtidig skallskada. I behandlingen ingår tranexamsyra, kalcium och fibrinogen liksom reversering av blödningsfaciliterande läkemedel.
Viktigt mota effekterna av postpartumdepression
Långvarig postpartumdepression ger ökad risk för negativa effekter på barnets utveckling. Psykologisk behandling av mammans depression under hela spädbarnsåret är effektiv för både mamma och barn. Lättillgänglig behandling som är anpassad för nyblivna mammor och följer viktiga utvecklingssteg för barnet tycks vara avgörande. (1 kommentar)
Kylbehandling av nyfödda har minskat svåra skador
Kylbehandling av nyfödda som exponerats för svår syrebrist vid förlossningen har varit klinisk rutin sedan ett decennium. Uppföljning via kvalitetsregister visar nu en sjunkande andel barn som drabbats av svår CP-skada.
Medellivslängden ökar inte lika mycket längre
Medellivslängden i Sverige har ökat stadigt i över 150 år med en ökning motsvarande 2 månader per år. Bland de äldsta är ökningstakten dock lägre, och Sverige tappar mark gentemot andra länder. En förutsättning för fortsatt höjning av medellivslängden är att dödligheten över 100 år sjunker. (1 kommentar)
Svenska läkare tycks få för lite utbildning om smärta
Utbildning i ämnet smärtmedicin inom landets läkarprogram tycks vara bristfällig. Kunskapskraven vad gäller ämnet smärta är låga eller obefintliga under specialistutbildningarna i allmänmedicin, internmedicin, ortopedi och kirurgi. I en enkätundersökning framkom tydliga kunskapsluckor hos kliniskt aktiva läkare vad gäller neuropatisk smärta.(8 kommentar)
Dags att sluta med kollagenas vid Dupuytrens kontraktur?
Behandling av Dupuytrens kontraktur har revolutionerats under 2010-talet: från att ha krävt öppen operation kan tillståndet nu åtgärdas med betydligt enklare metoder. 2011 infördes Clostridium histolyticum-kollagenas i Sverige för denna indikation, men en äldre minimalinvasiv metod har visat sig vara lika effektiv – till en tredjedel av priset. (2 kommentar)
Synkraven för körkort har svag evidens
I avsaknad av entydiga samband mellan synförmåga och trafiksäkerhet är synkrav för körkort i dag inte evidensbaserade. Eftersom förlusten av körkort har stor påverkan på livskvalitet, finns mycket att vinna på en förfinad lagstiftning. (4 kommentar)