Skafoideumfrakturer – viktigt med korrekt diagnos i tid
Kunskap om skafoideumfraktur och handledstrauma är i dag omfattande, men viktigt är att föra ut den till alla ortopeder, akutläkare, allmänläkare och övriga som kommer i kontakt med handledstrauma. En missad skafoideumfraktur leder till allvarliga bestående resttillstånd.
Det första steget för ett svenskt njurbytesprogram
Förhoppningsvis kommer den första svenska erfarenheten av ett njurbytesprogram att leda till en fortsatt verksamhet och fler transplantationer med levande donatorer, som har flera fördelar.
Intrabronkiella ventiler ger god effekt – hos rätt patient
Intrabronkiella ventiler kan avsevärt förbättra lungfunktion och livskvalitet hos vissa patienter med gravt emfysem. Bäst resultat fås vid heterogena emfysem: ju större skillnader i lungans elasticitet, desto bättre resultat. Risker finns, men de är ganska små. Ingreppen bör endast ske på centrum med erfarenhet.
Nytänkande behövs vid utmattningssyndrom
Studien om yrkesspecifik behandling av lärare sjukskrivna för utmattningssyndrom flyttar fokus från generella åtgärder på individnivå till mer specifika som innefattar en yrkesgrupp och organisationen. Det är lovvärt, eftersom problem identifieras bäst av insatta och ska lösas där de hör hemma. Med tanke på det exklusiva och kostsamma genomförandet med få deltagare krävs dock ytterligare studier.
Allmän TBE-vaccination ger hälsovinst till rimlig kostnad
Beräknat på ett livstidsperspektiv är kostnaden per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) för samhällsfinansierad TBE-vaccination i ett område med TBE-incidens och sjukvårdskostnader motsvarande Stockholms län 28 000–161 000 kronor, beroende på ålder vid vaccinationsstart. Kostnaden är lägre än vad som vanligtvis brukar anses rimlig när hälso- och sjukvårdens insatser ska prioriteras.(1 kommentar)
Samarbete som har förbättrat diabetesvården
Ett målinriktat och evidensbaserat arbete med syfte att förbättra svensk diabetesvård för både vuxna och barn samt att göra den mera jämlik mellan olika landsting har sedan 2012 drivits genom det nationella programrådet för diabetes.
Dags att utjämna ojämlik hälsa
Studien om folkhälsan i »tvillingstäderna« Norrköping och Linköping liksom flera tidigare studier visar att skillnader i hjärt–kärlhälsa består mellan olika socioekonomiska grupper. Det preventiva arbetet behöver tillämpas mer systematiskt. Evidensbaserade metoder finns.
Adjuvant behandling vid diabetes typ 1 – en översikt
Nyligen godkändes en SGLT2-hämmare som första adjuvanta läkemedel till insulin för vissa vuxna patienter med typ 1-diabetes. I klinisk praxis har dock olika diabetes typ 2-läkemedel ibland använts som adjuvans vid typ 1-diabetes utanför indikation. Här följer en genomgång.(1 kommentar)
Nya europeiska riktlinjer för hypertoni ger utmaningar
I de nya europeiska riktlinjerna för hypertoni rekommenderas för patienter <65 år blodtrycksmål 120–129/<80 mm Hg och för patienter >65 år 130–139/<80 mm Hg. Patientens totala riskprofil ska beaktas och behandling av högriskpatienter prioriteras. Följsamheten ökas genom enkel dosering och ökad delaktighet för patienterna. (1 kommentar)
Insulinresistens vanligt hos barn och ungdomar med fetma
Insulinresistens och prediabetes är allvarliga tillstånd som medför ökad risk för hjärt–kärlkomplikationer och typ 2-diabetes. Det är angeläget att tidigt identifiera och behandla dessa tillstånd hos barn/ungdomar.
Olika tillstånd av pulmonell hypertension ska inte förväxlas
Studier med PAH-läkemedel har visat skadliga effekter vid pulmonell hypertension på basen av vänstersidig hjärtsjukdom. Sådan underhållsbehandling ska därför undvikas.
Uppföljning efter hjärtstopp – nu finns svenska riktlinjer
Kognitiva och emotionella svårigheter är vanliga hos personer som överlevt ett hjärtstopp. Rutinerna för uppföljning efter hjärtstopp varierar stort mellan olika regioner och sjukhus i Sverige. Svenska HLR-rådets arbetsgrupp för vård efter hjärtstopp har tagit fram svenska riktlinjer för uppföljning efter hjärtstopp.
Risk för godtycklig bedömning av ST-läkares kompetens
Vi har noterat stora skillnader i bedömningen av ST-läkares uppnådda specialistkompetens i internmedicin både inom och mellan sjukhus. Det finns risker för ojämlik och orättvis bedömning av uppnådd specialistkompetens. (1 kommentar)
Läkemedel i klinisk praxis: Hur får vi bättre kunskap?
Det behövs bättre nationell samordning av läkemedelsuppföljning. Befintlig kompetens inom klinisk epidemiologi behöver tillvaratas bättre. En oberoende och långsiktig finansiering av medicinskt och samhälleligt viktiga uppföljningsstudier måste säkras. (3 kommentar)
Kateterablation – mer än bara symtomlindring?
Nya studier visar att ablation av förmaksflimmer sannolikt leder till mer än enbart symtomlindring. Patienter med förmaksflimmer och hjärtsvikt tycks ha minst lika stor nytta av ablation som patienter utan hjärtsvikt.
Alltför många inkluderas i vårdförlopp urinblåsecancer
Hos mindre än 1 procent av dem under 75 år som inkluderats i standardiserat vårdförlopp för urinblåsecancer med makroskopisk hematuri och bakteriuri och/eller symtom som vid urinvägsinfektion diagnostiseras en cancer. Det är därför inte motiverat att de inkluderas i standardiserat vårdförlopp. Tyst makroskopisk hematuri är däremot ofta orsakat av blåscancer, och det är angeläget att den utreds.(19 kommentar)
Kortare preoperativ fasta för barn bör övervägas
Många barn fastar längre än nödvändigt före operation, vilket innebär både fysiska och psykiska påfrestningar. Den europeiska barnanestesiföreningen rekommenderar nu 1 timmes fasta för klar dryck.
SIR-systemet för att beskriva bakteriers resistens ändras
SIR-systemet för att beskriva bakteriers resistens ändras. Huvudändringen är att »I« nu betyder »känslig vid ökad antibiotikaexponering«. Det innebär att medlet behöver inte undvikas, men doseringen måste anpassas för den lägre känsligheten.
PCSK9-hämmare kan minska total dödlighet
Resultaten från ODYSSEY-studien visar positiva kliniska resultat på kardiovaskulär kärlsjukdom i sekundär prevention. Jämfört med den tidigare publicerade FOURIER-studien visade resultaten i ODYSSEY även på minskad total dödlighet. (8 kommentar)
Läkaren har en nyckelroll i vårdarbetet med levnadsvanor
Socialstyrelsens nya preventiva riktlinjer betonar vikten av att stödja levnadsvaneförändringar hos personer med särskild risk. Läkarkåren har här en nyckelroll. En stor majoritet av patienter som samtalar om levnadsvanor vid kontakter med vården gör det med en läkare.