Synkraven för körkort har svag evidens
I avsaknad av entydiga samband mellan synförmåga och trafiksäkerhet är synkrav för körkort i dag inte evidensbaserade. Eftersom förlusten av körkort har stor påverkan på livskvalitet, finns mycket att vinna på en förfinad lagstiftning. (4 kommentar)
Endometrios ska behandlas som ett smärtsyndrom
Långvarig smärta vid endometrios kan definieras som ett smärtsyndrom. Svår, kronisk smärta, oavsett genes, bör hanteras i samarbete med smärtspecialister. Smärtan och dess konsekvenser är viktigare att behandla än diagnosen. Multiprofessionellt omhändertagande kan minska risken för överanvändning av beroendeframkallande läkemedel. (4 kommentar)
Balanserad infusionslösning eller isoton koksaltlösning?
I två nyliga randomiserade studier från USA jämfördes balanserade kristalloida infusionsvätskor med koksaltlösning. Resultaten ger dock inget direkt stöd i den kliniska vardagen för val av infusionsvätska.
Checklistan – nu viktig del av operationssjukvården globalt
Målet med WHO:s checklista för säker kirurgi är att skapa effektiv kommunikation i operationsteamen och att »säkerhetskritiska steg genomförs för varje patient, varje gång, överallt«.
Kostnadseffektivitetens roll vid prioriteringar
I en artikel i veckans nummer argumenteras för att kostnadseffektivitetsprincipens begränsade roll enligt Prioriteringsutredningen ska utvidgas. Det är oklart vad denna utvidgade roll innebär och om den är förenlig med att kostnadseffektivitetsprincipen ska vara underordnad de två andra principerna, som riksdagen beslutat. (1 kommentar)
Systematiska översikter och metaanalyser blir än viktigare
Systematiska översikter och metaanalyser ansågs tidigare inte vara »riktig« forskning och kunde därför inte ingå i en avhandling. Numera har antalet systematiska översikter och metaanalyser ökat explosionsartat, och de har ofta hög impaktfaktor i bibliometriska analyser. (2 kommentar)
Svårt att få brist på protein – för högt intag större risk
Frågan om proteinbrist dyker ständigt upp, speciellt för vissa grupper, t ex kroppsbyggare och vegetarianer. Men vi behöver inte vara rädda för att få proteinbrist om vi äter lagom mängd mat, oavsett vilken kosttyp vi väljer. (24 kommentar)
Hydroxietylstärkelse kan komma att förbjudas
Europeiska kommissionen förbjöd användning av den kolloida infusionsvätskan hydroxietylstärkelse (HES) vid sepsis och intensivvård redan 2013 men kan inom kort utvidga förbudet till all användning av HES. Diskussionen om kolloida vätskors roll för att öka blodvolymen bör nu utökas till att omfatta alla infusionsvätskors biverkningar.
Självmordsbeteende i unga år kvarstår ofta i vuxen ålder
Hos barn och ungdomar finns ett signifikant samband mellan självmordsbeteende och depression, ångestsjukdom, uppförandestörning samt beroendesjukdom. Risken för att självmordsbeteende under uppväxten återkommer hos den vuxne individen är hög. Det finns evidensbaserade metoder för såväl behandling som prevention av självmordsbeteende hos ungdomar.
50 år sedan den första hjärttransplantationen
50 år har passerat sedan världens första hjärttransplantation. Ingreppet är i dag det bästa behandlingsalternativet för lämpliga patienter med svår hjärtsvikt som försämras trots optimala medicinska och kirurgiska åtgärder. Här sammanfattas den historiska utvecklingen, dagens kunskapsläge samt kvarstående utmaningar.
GFR-gränsen har sänkts för metformin vid typ 2-diabetes
Metformin utsöndras enbart renalt och kan användas ned till ett GFR-värde på 30 ml/min, under förutsättning att dosen justeras efter aktuell njurfunktion. Enligt nya rekommendationer ska metformin sättas ut inför undersökningar med jodkontrastmedel endast när GFR-värdet understiger 45 ml/min.
»Triaden« räcker inte för att diagnostisera skakvåld
Cirkelargument bidrar till osäkerhet i diagnostik av skakvåld hos spädbarn. Det vetenskapliga underlaget för den s k triadens (subduralhematom, retinala blödningar och neurologisk påverkan) diagnostiska träffsäkerhet vid bedömning av skakvåld är mycket svagt. Låg diagnostisk träffsäkerhet medför risk för under- och överdiagnostik. (4 kommentar)
Långsiktig kompetensförsörjning behövs i vården
Grundutbildningen av läkare måste inriktas på generisk och generalistbaserad kompetens. Utbyggnaden av den nära vården och ökad globalisering talar för en specialitetsordning med färre och bredare specialiteter än i dag. Behovet av lärandemiljöer för långsiktig kompetensförsörjning måste beaktas när nya organisatoriska modeller införs. (4 kommentar)
Ny molekylärbiologisk metod skrotades trots god potential
Med PCR/elektrosprej-joniserings-masspektrometri detekterade metoden IRIDICA ett brett spektrum av bakterier. Metoden blev en uppskattad rutinmetod vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Under pågående bedömning för godkännande av amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA lade dock tillverkaren ned metoden. Händelseförloppet visar på behovet av ekonomiska incitament för implementering av avancerade mikrobiologiska test. (2 kommentar)
Självmordsrisken är ökad hos närstående till självmordsoffer
Självmordsrisken för närstående till självmordsoffer är högst de första veckorna, månaderna och halvåret efter självmordet. Självmordsrisken är störst hos dem som förlorat en partner eller ett barn. Professionellt stöd för närstående till självmordsoffer kan minska psykiskt lidande och rädda liv.
Nya riktlinjer för behandling av perifer artärsjukdom
I de nya europeiska riktlinjerna för diagnos och behandling av perifer artärsjukdom finns en klar rekommendation om multidisciplinära kärlcentrum, riktlinjer kring behandlingstid med dubbel trombocythämning, restriktiv hållning till revaskularisering av njurartärstenos och ett nytt klassifikationssystem för kronisk extremitetshotande ischemi. (4 kommentar)
Utvidgad anlagsbärartestning kan bredda fosterdiagnostiken
Så kallad utvidgad anlagsbärartestning ger föräldrapar möjlighet till fosterdiagnostik redan innan de fått ett barn med svåra funktionshinder. Det är viktigt att ett sådant test introduceras i den svenska hälso- och sjukvården på ett samordnat och etiskt godtagbart sätt.
Nya kriterier för astma/KOL-mottagningar i primärvården
Korrekt diagnos och behandling av patienter med astma eller KOL ger ökad livskvalitet. Socialstyrelsens riktlinjer bedöms kräva 4,8 timmar för astma/KOL-sjuksköterska och 1,3 timmar för fysioterapeut per 1 000 listade patienter och vecka, och dessutom 1–2 timmar per vecka för astma/KOL-ansvarig läkare.(1 kommentar)
Brett samhällsfokus krävs för att förstå hälsoojämlikheter
Förståelsen av hälsoojämlikheter kräver att man värnar om och utvecklar epidemiologisk kompetens och tar ett brett perspektiv på hälsans sociala bestämningsfaktorer.
Aktivt uppsökande infektionskonsult bör införas på sjukhus
Automatiserad övervakning av inneliggande patienter med avseende på både infektioner och riskfaktorer för vårdrelaterade infektioner skulle innebära möjligheter att arbeta proaktivt i större utsträckning än vad som görs i dag.