Fotosensitivitetsreaktioner av NSAID-preparat är vanligare vid topikal behandling än vid systemisk behandling. Detta beror troligen på ackumulation av substansen i huden. Ketoprofen verkar vara mer benäget att ge fotosensitivitetsreaktioner än andra NSAID, både vid systemiskt och topikalt bruk [1].
Topikalt ketoprofen godkändes i Sverige 1995. Sedan dess har det svenska biverkningsregistret erhållit 84 rapporter om fotosensitivitet och 106 rapporter om kontaktdermatit vid behandling med topikalt ketoprofen. Totalt finns 272 biverkningsrapporter rörande topikal ketoprofenbehandling. I de flesta av de rapporterade fallen har fotosensitivitetsreaktionen uppträtt under behandlingstiden, men i några fall har reaktionen uppkommit veckor efter avslutad behandling. För systemiskt ketoprofen finns endast en rapport rörande fotosensitivitet, av totalt 120 rapporter [2].

Ketoprofen kan orsaka både en fototoxisk och en fotoallergisk reaktion. Den fototoxiska kan uppkomma hos vem som helst och är beroende av läkemedlets koncentration, samt intensiteten och våglängden på solstrålningen. Erytem, ödem, blåsor och hyperpigmentering är fototoxiska reaktioner som kan uppkomma på den hudyta som solbestrålats [1]. De våglängder som orsakar fototoxicitet ligger vanligen inom UVA-bandet (315–400 nm). Då solkrämer huvudsakligen ger skydd mot UVB-strålar (280–315 nm) ger dessa ej tillräckligt skydd, utan täckande kläder krävs för skyddseffekt [3, 4].
Den fotoallergiska reaktionen är en T-cellsmedierad reaktion som uppträder ca 24 timmar efter behandling med ett läkemedel som patienten tidigare blivit sensitiserad för. Reaktionen kan spridas till hudytor som ej exponerats för solljus och kvarstå i flera månader efter utsättning av läkemedlet. Ketoprofen är det NSAID som är mest benäget att orsaka fotoallergiska reaktioner [1].

Den högre frekvensen fotosensitivitetsreaktioner som ses med ketoprofen än med andra NSAID-preparat misstänks bero på ketoprofens kemiska struktur, där en bensofenylgrupp tros spela huvudrollen. Den fototoxiska reaktionen misstänks bero på formation av fria radikaler som orsakar lys av cellmembranet [1].
Fotoallergisk korsreaktivitet mellan topikalt ketoprofen och andra topikala arylpropionsyraderivat har studerats i tre studier [5-7]. Ingen korsreaktivitet mellan ketoprofen och ibuprofen eller naproxen uppmättes hos 26 patienter som haft kontaktdermatit mot ketoprofen, ej heller hos 25 patienter som haft fotoallergisk dermatit orsakad av ketoprofen. Korsreaktivitet med andra bensofenylinnehållande NSAID-preparat sågs [5], men inget av dessa finns registrerat i Sverige. Hos tio patienter som haft fotoallergisk dermatit vid behandling med ketoprofen uppmättes ingen korsreaktivitet gentemot ibuprofen eller naproxen, däremot uppmättes korsreaktivitet mot andra bensofenylinnehållande substanser, såsom fenofibrat, tiaprofensyra och oxibenson [6]. I ytterligare en studie med tio patienter, två med kontaktdermatit och åtta med fotoallergi mot ketoprofen, uppmättes inte heller någon korsreaktivitet med ibuprofen eller naproxen. Däremot uppmättes, liksom i tidigare studier, korsreaktivitet med andra bensofenylinnehållande NSAID [7].
Inga rapporter om fototoxiska eller fotoallergiska reaktioner orsakade av topikalt ibuprofen har hittats. Det bör dock beaktas att topikalt ibuprofen ej funnits särskilt länge på marknaden.
Ibuprofen och naproxen bör kunna användas av denna patient. Däremot bör ketoprofen undvikas både topikalt och oralt.