Klozapininducerad lungembolism finns beskrivet i både studier och fallrapporter [1, 2]. En studie, baserad på det svenska biverkningsregistret, fann 12 fall av venös tromboembolism (VTE) i samband med klozapinbehandling. Två tredjedelar av fallen inträffade under behandlingens första tre månader. Baserat på försäljningsstatistik bedömdes risken för VTE att vara cirka 1/2000–6000 klozapinbehandlade [3]. I en liknande rapport, baserad på spontanrapportering i USA, fann man 99 rapporter av VTE under perioden 1990 till 1999. Trettionio av dessa hade verifierats genom obduktion eller diagnostiska tekniker, såsom flebografi. Mediandurationen av klozapinexponering till VTE-diagnos var tre månader (från två dagar till sex månader) [4].
Även ett flertal fallrapporter finns publicerade. Tiden från insättande till upptäckt av emboli varierar i dessa från tre dagar till fyra år. I ett flertal fall kunde dock en sambandsbedömning inte göras, då patienterna hade andra orsaker som kan ha bidragit (övervikt, rörelsehinder eller tidigare emboli) (2, 5-11). I det svenska biverkningsregistret finns idag sju fall av lungemboli och sex VTE (dvs 13 fall) bedömda som möjliga biverkningar till klozapin [12].
För övriga atypiska neuroleptika finns begränsad information om samband med VTE. Ett par fallrapporter av VTE i samband med olanzapinbehandling finns publicerade. I flertalet fall fanns dock bakomliggande faktorer, som kan ha bidragit [15, 16]. Två fall av lungemboli finns publicerade under behandling med risperidon [17]. För olanzapin finns i det svenska biverkningsregistret en rapport om möjlig, inducerad lungemboli samt en om VTE. Ziprasidon är belastad med en VTE. För quetiapin och risperidon finns idag inga sådana rapporter. Quetiapin blev dock registrerat i Sverige 2003, och endast nio biverkningsrapporter har inkommit totalt [12].
Mekanismen bakom neuroleptikautlöst VTE är oklar. Det har spekulerats i att neu-roleptika ökar trombocytaggregationen, vilket skulle kunna påverka risken för VTE [2]. Antikardiolipin-antikroppar är associerade med en ökad risk för trombos, och man har sett ökade nivåer av dessa hos patienter som behandlas med klassiska neuroleptika (tex klorpromazin) och klozapin. Man har dock sett att nivåer av antikardiolipin-antikroppar är förhöjda även hos patienter med psykos som inte fått behandling. Då både högdosneuroleptika och klozapin, vilka har kraftigt sederande effekt, tycks utgöra en större risk, diskuteras det om inte den minskade rörligheten i samband med sedering utgör en riskfaktor.
Man har även diskuterat om den bakomliggande sjukdomen skulle kunna vara predisponerande i sig [2, 14].
Ett flertal studier och fallrapporter tyder på att klozapin kan inducera lungemboli eller venös tromboembolism i enstaka fall. I de flesta fall har embolin upptäckts under behandlingens första tre månader. Beträffande hela gruppen av neuroleptika tycks klassiska högdosneuroleptika vara belastade i högre grad än övriga neuroleptika. Sambandet mellan klozapinbehandling och lungemboli i det aktuella fallet bedömdes av den regionala biverkningsenheten vara möjligt. Patientens övriga riskfaktorer väger dock troligtvis tyngre än klozapinbehandlingen, särskilt med tanke på att läkemedlet tidigare tolererats väl under en tioårsperiod.