Intramuskulär injektion av metylprednisolon eller liknande steroider har varit en vanlig terapi mot säsongsbunden allergisk rinit, men har svag dokumentation [1] och rekommenderas inte som profylax [2]. I konsensusdokumentet från ARIA – en global sammanslutning med koppling till WHO – rekommenderas att systemiska steroider endast skall användas som en sista utväg då annan terapi inte räcker, och att oral medicinering bör väljas före injektionsbehandling för att öka flexibiliteten [3].
I Läkemedelsverkets bakgrundsdokumentation till behandlingsrekommendationerna vid allergisk rinit anges att dygnsdoser på 7,5 mg prednisolon per os har effekt på nästäppa och att dygnsdoser på 30 mg har effekt på både nästäppa och sekretion [2]. I den enda publicerade placebokontrollerade studien på peroral steroidbehandling vid säsongsbunden allergisk rinit studerades effekter av 5-dagars kurer med metylprednisolon [4]. Dygnsdoser på 6 mg (motsvarande 7,5 mg prednisolon) hade effekt på nästäppa och dygnsdoser på 24 mg (motsvarande 30 mg prednisolon) hade effekt på alla symtom utom klåda.

Injektion av 80 mg metylprednisolon har visat god effekt på nästäppa vid säsongsbunden allergisk rinit [5]. Effekten kvarstod mer än fyra veckor. Måttlig effekt på ögonsymtom sågs i samma studie, men ingen effekt på nysningar eller sekretion kunde visas.
En »double-dummy«- studie, där intramuskulär injektion av 80 mg metylprednisolonacetat jämfördes med intranasal budesonid 200 mikrogram två gånger dagligen i tre veckor, visade ingen skillnad mellan behandlingarna avseende effekten på nästäppa [6].
Efter injektion av 80 mg metylprednisolon intramuskulärt till 14 patienter med hösnuva iakttogs signifikant sänkta endogena kortisonnivåer som kvarstod i tre veckor [7]. Det har diskuterats att det är olämpligt att utsätta kroppen för extrem stress, såsom kirurgiska ingrepp, under veckorna efter injektionen [8, 9]. Allergiska reaktioner anges förekomma hos mindre än 1/1 000 behandlade [10]. Lokala biverkningar, såsom subkutan atrofi vid injektionsstället, har angivits förekomma hos ca 1/11 000 [1]. I det svenska biverkningsregistret återfinns 43 rapporter där samband med Depo-Medrolinjektion angivits möjligt. Bland dessa noteras 2 fall av lokal hudnekros, 10 hudatrofi, 3 urtikaria samt 10 rapporter om olika anfylaktiska/allergiska reaktioner [11].

Vid säsongsbunden allergisk rinit rekommenderas i första hand lokal behandling. Systemiska steroider bör användas endast då annan terapi inte hjälper. De har använts länge i klinisk praxis, men effekter och bieffekter är ofullständigt dokumenterade. På grund av möjligheterna att vid behov avbryta behandlingen eller anpassa doseringen, till exempel efter rådande pollensituation, förordas i dessa fall att lokal behandling kompletteras med korta kurer med peroral steroidmedicinering för att dämpa inflammationen.