Kan omega 3 eller omega 6 förstärka effekten av antidepressiva?

Frågan avser en svårbehandlad anorektiker som inte svarar på antidepressiva när hon är som sämst i sin anorexi. Hon behandlas för tillfället med venlafaxin men har även behandlats med SSRI och litiumtillägg.

Omega 3-fettsyror och omega 6-fettsyror är fleromättade fetter som är essentiella för människan [1]. Alfa-linolensyra är moderfettsyra för omega 3-familjen och linolsyra för omega 6-familjen. Huvudkälla för alfa-linolensyra och linolsyra är växtoljor. Från dessa moderfettsyror kan kroppen bilda fettsyror med fler dubbelbindningar och längre kolkedjor. Från alfa-linolensyra bildas, bla eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA). I kosten är viktiga källor till EPA och DHA företrädesvis fet fisk, skaldjur samt fiskleverolja. I Sverige innehåller flera godkända naturläkemedel omega 3 [2]. Det finns inget registrerat naturläkemedel som innehåller omega 6.
Intaget av omega 3-fettsyror från västerländsk kost har minskat dramatiskt det senaste århundradet [3]. Det har rapporterats att västerländsk mat innehåller en låg halt omega 3 i förhållande till halten omega 6, vilket bland annat anges vara en konsekvens av ökad konsumtion av växtoljor som är rika på omega 6 (exempelvis solros- och majsolja).

Resultat från ett antal studier tyder på att nivån av omega 3-fettsyror i blod är sänkt hos personer som lider av depression [3, 4]. Mer specifikt har man sett att innehållet av EPA i fosfolipider i röda blodceller är negativt korrelerat med svårighetsgraden av depression, medan kvoten mellan omega 6-fettsyran arakidonsyra och EPA korrelerar positivt med kliniska symptom av depression [3]. Studieresultaten har resulterat i hypotesen att omega 3-fettsyror kan vara effektiva i behandling av depression. En teori bakom detta resonemang är att fettsyrakompositionen kan påverka viskositeten i membran till organ, som exempelvis hjärnmembran [4]. En sådan förändring skulle i sin tur kunna komma att ge effekter på metabolismen av serotonin, som har en betydelsefull roll i patologin för depression.
Det finns dock inte mycket kliniska data som stödjer att dessa fettsyror har biologiska effekter vid behandling av depressionssjukdomar. Publicerade studier har i många fall brister, tex inkluderar flertalet enbart en högst begränsad studiepopulation. Det finns dock en relativt omfattande studie som utvärderar effekten av EPA vid depression [5]. Studien som är randomiserad, dubbelblindad och placebokontrollerad, omfattar 70 patienter (18 till 70 år) med en depressionssjukdom värderad till 15 eller högre på Hamiltonskalan (HDRS). Inkluderade patienter fick adekvata doser av »standardbehandling« av depression (ej angiven) vid studiestart och medicineringen fortlöpte under studiens gång. Studiedeltagarna randomiserades till fyra studiegrupper. Grupp ett fick placebo (n=18), grupp två 1 gram EPA (n=17), grupp tre 2 gram EPA (n=18) och grupp fyra erhöll 4 gram EPA per dag (n=17). Doserna fördelades på morgon och kväll. Patienterna undersöktes fyra, åtta och tolv veckor efter studiestart med hjälp av HDRS, MADRS (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale) och BDI (Beck Depression Inventory). Resultat från samtliga tre skalor visade signifikant förbättring av patienternas depression för de patienter som erhöll 1 gram EPA per dag jämfört med placebogruppen (P0,05). Däremot kunde ingen signifikant skillnad ses mellan placebogruppen och grupperna som fick 2 gram respektive 4 gram EPA per dag. Någon närmare förklaring till skillnaden i resultat mellan de olika doserna anges inte.
I en översiktsartikel omnämns ytterligare två, små (ca 25 studiedeltagare), placebokontrollerade studier som tyder på positiva effekter av tillägg av EPA till pågående behandling av depression [3]. I artikeln anges även en placebokontrollerad studie i vilken effekt av DHA värderats vid depression. Ingen signifikant skillnad observerades efter sex veckor.
Eftersom antidepressiva, såsom SSRI och venlafaxin, visats kunna ge ökad risk för blödning [6], kan det i sammanhanget vara värt att notera att ökad risk för blödningar har beskrivits även beträffande omega 3-fettsyror [7]. Påverkan på blödningstendensen kan ses som relativt liten, men kan vara av betydelse för enskilda patienter som behandlas med warfarin eller lider av blödningsrubbningar.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns enstaka studier som tyder på att intag av omega 3-fettsyran EPA kan ha en positiv effekt på depression när den ges som tillägg till konventionell antidepressiv behandling. Den kliniska dokumentationsgraden är dock begränsad, varför det är svårt att bedöma den egentliga nyttan med en sådan behandling. Vad gäller omega 6 verkar det inte ha studerats ur denna synvinkel mer än i form av kvot till omega 3.