Vi får i oss vitamin D via maten som vitamin D3 (kolekalciferol) och vitamin D2 (ergocalciferol). Dessutom kan vitamin D3 syntetiseras i huden från 7-dehydrokolesterol under inverkan av UV-ljus. Vitamin D2 och D3 bioaktiveras genom två hydroxyleringssteg. I ett första steg i levern omvandlas de till 25-OH-vitamin D och i nästa steg i njuren till 1,25-OH-vitamin D (den aktiva formen). Aktiviteten hos 1,25-OH-vitamin D2 och D3 anses vara lika stor [1]. I länder som Sverige där exponeringen för solljus är begränsad delar av året, finns det risk för vitamin D-brist, beroende på den minskade syntesen av vitamin D3 i huden.

För att motverka engelska sjukan (rakit) hos spädbarn finns en generell rekommendation från Livsmedelsverket att ge spädbarn AD-droppar med start vid cirka en månads ålder [2]. Doseringen är fem AD-droppar om dagen, vilket innehåller 400 IU (internationella enheter) vitamin D3. Två Calcichew-D3-tabletter innehåller 800 IU (400 IU/tablett). Vitamin D utsöndras i bröstmjölk, men hur stor mängd som utsöndras är inte klarlagt [3, 4]. Livsmedelsverket rekommenderar att ammande kvinnors dagliga intag av vitamin D bör vara 400 IU [2].
Liknande frågor som denna läkemedelsfråga har tidigare besvarats av Läkemedelsinformationscentralen [3, 4], och man har då kommit fram till att ett för högt intag av vitamin D hos mamman kan ge upphov till hyperkalcemi hos det ammade barnet. För att utesluta detta kan barnets serumkalcium analyseras.

Vi har dock endast hittat en enda fallrapport i litteraturen där ett extremt stort intag av vitamin D hos modern gett upphov till hyperkalcemi hos barnet. I detta fall hade modern tagit 50000 IU vitamin D dagligen på grund av hypoparatyreoidism [5].
Det finns flera rapporter som beskriver att vitamin D-behovet hos kvinnor med hypoparatyreoidism sjunker under amning, vilket leder till hyperkalcemi hos kvinnan om inte dosen justeras. Detta leder dock vanligen till hyperkalcemi endast hos modern och inte hos det ammade barnet [6].
Vid vår litteratursökning hittade vi några studier där kosttillskott av vitamin D till ammande kvinnor studerats. I en av dem gavs 1000–2000 IU vitamin D2/dag till ammande kvinnor i Finland på vintern. Detta resulterade i att kvinnorna fick nivåer av vitamin D i bröstmjölken som motsvarade nivån på sommaren hos kvinnor som inte tagit något vitamin D. Det gjordes inga mätningar hos de ammade barnen i denna studie [7].
I en annan studie, också från Finland, gavs tillskott av 1000 IU/dag till de ammande mödrarna och inget tillskott till barnen. Detta resulterade i 25-OH-vitamin D-nivåer som ansågs otillräckliga och förenade med ökad risk för rakit (5 ng/ml) [8]. Barn som fick tillskott av 400 IU eller 1000 IU vitamin D hade adekvata nivåer av 25-OH-vitamin D [8].
När samma studie gjordes på sommaren hade alla barnen, även de som inte fått något tillskott, adekvata 25-OH-vitamin D-nivåer.

I en liten kontrollerad randomiserad studie (n=19) fick ammande kvinnor i den ena behandlingsgruppen 6400 IU vitamin D3/dag, medan deras barn fick placebo (0 IU). I den andra gruppen fick mödrarna 400 IU vitamin D3/dag, medan barnen fick 300 IU [9]. Inga fall av hyperkalcemi inträffade hos vare sig mödrar eller barn i någon av grupperna. Nivåerna av 25-OH-vitamin D hos barnen var intressant nog nästan identiska i de båda grupperna.
Årstidsvariationerna av vitamin D-koncentrationen i bröstmjölk förefaller vara i ungefär samma storleksordning som effekterna av tillskott av cirka 1000–2000 IU vitamin D till modern under vinterhalvåret [7]. Utifrån de data som vi funnit uppskattas risken att ett för stort vitamin D-intag hos ammande mödrar skulle leda till hyperkalcemi hos barnet vara mycket liten. Vi bedömer i det aktuella fallet att barnet möjligen inte behöver ta AD-droppar under sommarhalvåret, men bör ta AD-droppar enligt sedvanliga rekommendationer under vinterhalvåret.
Det rekommenderade tillskottet av vitamin A till svenska barn är kontroversiellt, då det anses att svenska barn redan får tillräckligt med vitamin A [10]. I de andra nordiska länderna får barn enbart tillskott av vitamin D. Livsmedelsverket har nu föreslagit att man bör ändra på rekommendationerna även i Sverige [10]. Således finns det stöd för uppfattningen att barnet utan problem kan avstå från vitamin A-tillskottet på sommaren.
Sammanfattningsvis kan den ammande kvinnan ta sina Calcichew-D3-tabletter som vanligt, utan någon risk för negativ inverkan på barnet. Barnet bör få sina AD-droppar som vanligt under vinterhalvåret, men man torde kunna välja att avstå från AD-droppstillskottet under sommarhalvåret.
*

Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« publiceras ett urval av de frågor som behandlats vid någon av de regionala läkemedelsinformationscentralerna (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal, apotek och läkemedelskommittéer när medicinska läkemedelsproblem uppstår i det dagliga arbetet. Frågorna har sammanställts vid Karolinska Universitetssjukhuset av med dr Mia von Euler och apotekare Åsa Jansson, avdelningen för klinisk farmakologi. Svaren, som är evidensbaserade och producentobundna, publiceras även i databasen Drugline. Frågor kan ställas till regionala LIC – telefonnummer finns på www.lic.nu


Foto: Christoffer Regild/Scanpix
Modern kan ta D-vitamin som vanligt, utan någon risk för negativ inverkan på barnet. Man bör ge barnet AD-droppar under vinterhalvåret men kan välja att avstå under sommarhalvåret.