Warfarin är en vitamin K-antagonist som hämmar effekten av vitamin K i koagulationsprocessen. Grönt te kan innehålla varierande mängder vitamin K och kan därför minska effekten av warfarin [1].

Det finns en stor variation när det gäller mängden vitamin K i olika tesorter. I en studie mättes koncentrationen vitamin K i de torra gröna tebladen från två varumärken som innehöll 1 654 respektive 482 mg vitamin K/100 g. När teet med den lägre halten bryggts, innehöll det endast 0,03 mg/100 ml [2]. En annan studie visade att de torra gröna tebladen innehöll 1 428 mg vitamin K/100 g, ­medan de torra svarta tebladen endast innehöll 262 mg/100 g [3]. Koncent­rationen vitamin K i grönt te beror på hur stor mängd teblad som används vid bryggningen, hur länge teet får dra samt vilket varumärke det handlar om [4].
I en fallrapport beskrivs en minskning av International normalized ratio (INR) hos en 44-årig patient som behandlades med 7,5 mg warfarin om dagen, och som brukade dricka stora mängder grönt te. Patienten hade behandlats med warfarin i 14 månader för sin mekaniska hjärtklaff, med ett mål-INR på 2,5–3,5. Det senast uppmätta INR-värdet var 3,8. Tjugotvå dagar därefter hade hans INR minskat till 1,4 och en månad senare till 1,1. Patienten hade börjat dricka mellan två och fyra liter grönt te om dagen unge­fär en vecka innan INR-värdet 1,4 uppmättes. Han slutade dricka grönt te utan att dosen av warfarin ändrades. En vecka senare var hans INR 2,6 [1].
I detta fall är det möjligt att warfarin och grönt te interagerat, eftersom patienten drack stora mängder grönt te. Patienter som behandlas med warfarin och som väljer att dricka grönt te bör ha en jämn konsumtion över tid och använda samma varumärke och bryggningsmetod, så att INR-värdet inte fluktuerar.

Sammanfattningsvis kan sägas att grönt te innehåller vitamin K och därför kan hämma effekten av warfarin. Bryggt grönt te innehåller låga halter vitamin K, men när det konsumeras i stora mängder kan det orsaka kliniskt signifikanta ändringar av INR-värdena.

Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« publiceras ett urval av de frågor som behandlats vid någon av de regionala läkemedelsinformationscentralerna (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal, apotek och läkemedelskommittéer när medicinska läkemedelsproblem uppstår i det dagliga arbetet. Frågorna har sammanställts vid Karolinska Universitetssjuk­huset av med dr Mia von Euler och apotekare Åsa Jansson, avdelningen för klinisk farmakologi. Svaren, som är evidensbaserade och producentobundna, publiceras även i databasen Drugline. Frågor kan ställas till regionala LIC – telefonnummer finns på http://www.lic.nu