I Sverige är etylmorfin, pentoxiverin, noskapin och kodein godkända som hostdämpande medel. Noskapin är godkänt till barn under 2 år, etylmorfin och pentoxiverin kan ges från 2 års ålder och kodein är inte godkänt för behandling av barn [1].
Vid en systematisk sökning i Medline kunde inga kliniska prövningar rörande dessa läkemedel och behandling av barn återfinnas. Ett flertal studier av effekten av andra opiater för hostdämpning hos barn finns dock publicerade.

Effekten av dextrometorfan, kodein, levopropoxifen och två andra propoxifenderivat har studerats hos barn i åldern 1–18 år. Fyra placebokontrollerade studier identifierades, två dubbelblindade och två sannolikt blindade. Alla barn i dessa studier behandlades för övre luftvägsinfektion. Behandling med hostdämpande läkemedel gavs inom 7 dagar efter symtomstart och resultatet av behandlingen mättes inom 1–4 dagar efter behandlingsstart. Allvarlighetsgrad och hostfrekvens skattades av föräldrar, barn och/eller läkare i alla studierna. Ett flertal mått på hostan registrerades och en total »hostpoäng« registrerades [2-6]. I tre av studierna, inkluderande 227 barn, kunde man inte se någon bättre effekt av de hostdämpande läkemedlen (dextometorfan och kodein) än med placebo. Som förväntat minskade symtomen markant med tiden, både i placebogruppen och den aktiva behandlingsgruppen [2-5].

Två äldre studier har visat att hostdämpande medel har effekt (n=144) [6, 7]. I en dubbelblindad studie jämfördes effekten av en kombination av dextrometorfan och acetylsalicylsyra dels med en kombination av levopropoxifen och acetylsalicylsyra, dels med enbart acetylsalicylsyra. En statistiskt signifikant minskning av hostans allvarlighetsgrad kunde ses i båda kombinationsgrupperna vid jämförelse med gruppen som enbart fick acetylsalicylsyra [7]. I en annan studie jämfördes två propoxifenmetaboliter med placebo. Båda dessa metaboliter var signifikant bättre än placebo [6]. Ingen av dem finns tillgängliga i Sverige i dag.
Fyra okontrollerade studier där författarna rapporterat att behandlingen hade god effekt har publicerats [8-11]. Den höga placeboresponsen i studier av hostdämpande gör dock att slutsatser om effekt inte kan dras av okontrollerat material. De biverkningar som i högre grad än för placebo rapporterades i ovan nämnda studier var insomni, trötthet och hyperaktivitet [3, 5].
Cochrane Collaboration har gjort en granskning av effekten av receptfria läkemedel vid behandling av akut hosta hos vuxna och barn. Deras slutsats är att det saknas dokumentation om effekten av hostdämpande på barn. Hos vuxna kunde man se en effekt av hostdämpande i två av sex studier [12]. De två studier som visade effekt av propoxifenderivat var inte identifierade i denna Cochrane-granskning.

Sammanfattningsvis förefaller det saknas evidensgrund för användning av de i Sverige godkända hostdämpande läkemedlen för barn. Tillgängliga data antyder att hostdämpande läkemedel inte har någon betydelsefull effekt på barn.

Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« publiceras ett urval av de frågor som behandlats vid någon av de regionala läkemedelsinformationscentralerna (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal, apotek och läkemedelskommittéer när medicinska läkemedelsproblem uppstår i det dagliga arbetet. Frågorna har sammanställts vid Karolinska Universitetssjuk­huset av med dr Mia von Euler och apotekare Åsa Jansson, avdelningen för klinisk farmakologi. Svaren, som är evidensbaserade och producentobundna, publiceras även i databasen Drugline. Frågor kan ställas till regionala LIC – telefonnummer finns på http://www.lic.nu