Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« publiceras ett urval av de frågor som behandlats vid någon av de regionala läkemedelsinformations-centralerna (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal, apotek och läkemedelskommittéer när medicinska läkemedelsproblem uppstår i det dagliga arbetet. Frågorna har sammanställts vid Karolinska Universitetssjukhuset av med dr Mia von Euler och apotekare Åsa Jansson, avdelningen för klinisk farmakologi. Svaren, som är evidensbaserade och producentobundna, publiceras även i databasen Drugline. Frågor kan ställas till regionala LIC – telefonnummer finns på www.lic.nu
I amerikansk produktinformation för Valium anges att paradoxala reaktioner med muskelspasmer har rapporterats [1]; däremot står inget liknande i den svenska produktresumén för Stesolid [2].
En fallrapport med två fall av akut dystoni orsakad av diazepam har publicerats. I ena fallet fick en 25-årig kvinna muskelstelhet i nacken cirka nio timmar efter intag av tre stycken 10 mg diazepamtabletter och fyra koffeintabletter. Hennes ankomststatus var normalt, förutom nackstelhet, som sedan utvecklades till en uttalad torticollis på höger sida med oförmåga att slappna av i nackmusklerna. Symtomen försvann inom fem minuter efter administrering av difenhydramin (Desentol) 50 mg intravenöst, och patienten fick gå hem med en tredagarskur med difenhydramin. I det andra fallet inkom en 39-årig kvinna med generaliserade muskelkramper. Patienten förnekade läkemedelsintag men berättade samtidigt att hon tre år tidigare hade haft liknande symtom efter intag av diazepam. Vid undersökning uppvisade patienten påtagliga och ofrivilliga, repetitiva tungrörelser som beskrivs som en »buckolingual dyston reaktion«, som försvann inom fem minuter efter det att hon fått difenhydramin 50 mg intravenöst. Toxikologiska prover visade diazepam och nikotin i serum, samt etanol och nikotin i urin [3].
En annan publicerad fallrapport beskriver akut dystoni hos en 14-årig pojke som fått midazolam 5 mg inför en endoskopi. Dystonin reverserades i detta fall med flumazenil 0,25 mg intravenöst. Författarna påpekar att dystona reaktioner, speciellt akatisi, efter intravenös sedering med bensodiazepiner kan vara vanligare än man tror och kan misstolkas som att patienten spänner sig inför ingreppet. Författarnas slutsats är att läkare i dessa situationer bör vara medvetna om detta och vid misstanke om dyston reaktion ge flumazenil [4]. Även vad gäller bromazepam (en bensodiazepin som inte är godkänd för försäljning i Sverige) finns en publicerad fallrapport om dystoni [5].
Mekanismen bakom akuta dystonier orsakade av bensodiazepiner är inte klarlagd, men det diskuteras att balansen mellan GABA och dopamin blir rubbad, vilket kan inducera extrapyramidala symtom. Behandling vid misstanke om bensodiazepinutlöst dystoni bör vara ett standardantikolinergikum [3] som biperiden (Akineton) eller liknande.
I det svenska biverkningsregistret finns inga rapporter om akut dystoni av diazepam eller övriga bensodiazepiner [6]. I WHOs biverkningsdatabas finns 476 rapporter om dystoni och »muscle contractions involuntary« för hela bensodiazepingruppen. Av rapporterna behandlar 46 dystoni och 45 »muscle contractions involuntary« på grund av diazepam [7]. Rapporterna i denna databas är inte sambandsbedömda.
Sammanfattningsvis så finns en publicerad fallrapport som beskriver två fall med dystoni som uppstått efter intag av diazepam. I båda fallen reverserades symtomen med difenhydramin. Mekanismen är oklar, men en rubbad balans mellan GABA och dopamin som orsak till utveckling av extrapyramidala symtom har diskuterats. Behandling vid misstanke om bensodiazepinutlösta dystonier och andra extrapyramidala symtom föreslås vara antikolinerg behandling såsom biperiden (Akineton) eller liknande.