Hos en multisjuk, kroniskt kateterbärande man i 80-års åldern upptäcktes blåfärgad urin, kateter och kateterpåse vid KAD-byte på grund av stopp i flödet. Han behandlades med acetylsalicylsyra (Trombyl), folsyra (Folacin), vitamin B12-preparat, metoprolol (Seloken ZOC), nifedipin (Adalat), dutasterid (Avodart), risperidon (Risperdal), paracetamol (Alvedon) samt ekonazolkräm (Pevaryl), mukopolysackaridpolysulfatkräm (Hirudoid), hydrokortisonkräm samt karbamid- och natriumkloridkräm (Fenuril).

Vid sökning via PubMed, produktresuméer för aktuella läkemedel samt Läkemedelsverkets biverkningsdatabas kunde vi inte finna något stöd för att blå- eller lilafärgad urin skulle ha orsakats av patientens farmakoterapi. Däremot finns lila missfärgning av kateter och kateterpåse beskriven, ett tillstånd som kallas »purple urine bag syndrome« (PUBS) [1–9]. PUBS är associerat med alkalisk urin och urinvägsinfektion/
bakteriuri [2]. Det anses att sulfataser och fosfataser som kan produceras av ett flertal olika urinvägsbakterier kan initiera en process där tryptofanmetaboliten indoxylsulfat omvandlas till indigoblått, som i sin tur interagerar med och lilafärgar plasten i katetern/påsen. Det har diskuterats huruvida tryptofanrik diet ökar risken för PUBS, men konklusiva data till stöd för detta saknas.

Ett flertal fallrapporter angående PUBS finns publicerade [2–7]. Majoriteten av dessa är från asiatiska länder. I en studie av 60 geriatriska, sängbundna patienter i Korea som hade KAD längre än en månad fann man 16 patienter med PUBS. Dessa hade använt kateter under längre tid än patienterna utan PUBS [8]. I en japansk studie av 14 patienter med PUBS och 12 patienter utan PUBS var majoriteten kvinnor. Patienter med PUBS tenderade att ha högre antal bakterier i urinen än patienter utan PUBS [9].

Sammanfattningsvis skulle den aktuella patientens blåfärgade urin kunna bero på PUBS, vilket innebär en lila missfärgning av kateter och kateterpåse på grund av bakteriell produktion av blått pigment.

Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« publiceras ett urval av de frågor som behandlats vid någon av de regionala läkemedelsinformationscentralerna (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal, apotek och läkemedelskommittéer när medicinska läkemedelsproblem uppstår i det dagliga arbetet. Frågorna har sammanställts vid Karolinska Universitetssjuk­huset av med dr Mia von Euler och apotekare Åsa Jansson, avdelningen för klinisk farmakologi. Svaren, som är evidensbaserade och producentobundna, publiceras även i databasen Drugline. Frågor kan ställas till regionala LIC – telefonnummer finns på www.lic.nu