Vid misstanke om kontaktallergi och/eller fördröjda överkänslighetsreaktioner kan i vissa fall epikutantest (så kallat lapptest) utföras på dermatologisk/yrkesdermatologisk klinik.
Vid misstanke om snabba överkänslighetsreaktioner, till exempel astma, urtikaria och anafylaxi i nära anslutning till läkemedelsintag, rekommenderas i första hand pricktest och/eller in vitro-metodik för påvisande av specifika IgE-antikroppar.
I dagsläget finns in vitro-metodik för rutinbruk för bestämning av specifika IgE mot fenoximetylpenicillin, bensylpenicillin, amoxicilloyl, ampicilloyl och cefaklor.
Pricktest med fenoximetylpenicillin, bensylpenicillin och amoxicillin är relativt vanligt förekommande på till exempel allergimottagningar.
Pricktest för cefalosporiner utförs inte lika ofta men finns beskrivet i litteraturen. Det finns ett stort svenskt patientmaterial på cefuroxim, där ospecifik reaktivitet inte påvisats [1], men även pricktest med andra cefalosporiner finns beskrivna [2].
För moderna cefalosporiner har sidokedjan föreslagits vara av större betydelse för korsreaktiviteten än själva betalaktamstrukturen [3], varför IgE-medierad överkänslighet mot ett cefalosporinpreparat inte automatiskt innebär IgE-medierad överkänslighet mot alla cefalosporiner.
Även för karbapenemerna imipenem [4] och meropenem [5] finns pricktest beskrivna.
Om både analys av specifika IgE och pricktest är negativa, det vill säga inte ger hållpunkter för IgE-medierad överkänslighet, kan läkemedelsprovokation utföras. Denna bör äga rum med anafylaxiberedskap exempelvis på en allergimottagning.
Publicerad:
Läkartidningen 23/2009
Lakartidningen.se