Tavegyl (klemastin) är en förstagenerationens antihistamin med sederande egenskaper. Det finns en mångårig klinisk erfarenhet av användningen, då preparatet har funnits registrerat i Sverige i nära 40 år.
Allmänt kan sägas att H1-antagonister har visat effekt på näs-, ögon- och hudsymtom i samband med allergiska reaktioner. Däremot har de i allmänhet inte uppvisat någon effekt på astma [1].
Generellt saknas randomiserade kliniska prövningar av H1-antagonister i samband med anafylaktiska reaktioner, och mycket av användningen grundar sig på klinisk erfarenhet.

I en Cochrane-översikt som omfattade litteratursökning i bland annat Medline till och med juni 2006 konstaterades att det saknades evidens såväl för som emot användningen av H1-antagonister i behandlingen av anafylaxi med respektive utan chock [2]. Inga kliniska prövningar som uppfyllde författarnas kriterier återfanns. Inte heller vid sökning helt nyligen har ytterligare studier påträffats.
Vid sökning på klemastin och akut urtikaria påträffas endast tre referenser. En av dessa sökträffar utgörs av en fallbeskrivning [3], där klemastin i kombination med ranitidin och en C1-esteras-hämmare använts för att behandla akuta angioödem hos två patienter.
En annan sökträff utgörs av en äldre studie på thailändska barn med urtikaria, mot vilken bland annat klemastin hade god effekt [4].
Den tredje artikeln är en översiktsartikel om behandling av ansträngningsutlöst anafylaxi och urtikaria [5].

Enstaka publicerade placebokontrollerade studier av klemastin vid kronisk urtikaria har återfunnits [6-8]. I dessa har klemastin genomgående bättre effekt än placebo, men sedering är en beskriven biverkan.
Inga nyare, jämförande studier med till exempel loratadin eller cetirizin har publicerats. För behandling av akut urtikaria, liksom de flesta andra typer av urtikaria, rekommenderar nyligen publicerade Europeiska riktlinjer icke-sederande antihistaminer av andra generationen [9].

Sammanfattningsvis vilar användningen av H1-antagonister vid akuta allergiska reaktioner på klinisk tradition, och jämförande studier saknas. För klemastin finns vid akut urtikaria inte heller några jämförande studier. I Europeiska behandlingsrekommendationer för urtikaria förordas dock andra generationens icke-sederande antihist-aminer.

n Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« publiceras ett urval av de frågor som behandlats vid någon av de regionala läkemedelsinformationscentralerna (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal, apotek och läkemedelskommittéer när medicinska läkemedelsproblem uppstår i det dagliga arbetet. Frågorna har sammanställts vid Karolinska Universitetssjuk­huset av med dr Mia von Euler och farm mag Marine Andersson, avdelningen för klinisk farmakologi. Svaren, som är evidensbaserade och producentobundna, publiceras även i databasen Drugline. Frågor kan ställas till regionala LIC – telefonnummer finns på http://www.lic.nu