Denna fråga har besvarats i flera tidigare Druglinedokument [1, 2] och har även diskuterats under denna vinjett i Läkartidningen [3]. Dessa dokument har citerat nyckelreferensen [4] på olika sätt. Artikeln av Cicardi och medarbetare [4] beskriver en kohort med 64 patienter som fått byta antihypertensiv medicinering på grund av angioödem under ACE-hämmarbehandling. 26 av patienterna bytte till angiotensinreceptorblockerare (ARB). Av dessa hade fem besvärande angio-ödem som kvarstod under ARB-medicineringen, men i tre av fallen kunde an-gioödemet tillskrivas andra faktorer än läkemedel [4].

En systematisk översikt och metaanalys har sedermera tillkommit för att försöka uppskatta risken för att angioödem kvarstår efter byte från ACE-hämmare till ARB [5]. Författarna fann 254 unika citeringar, men de flesta rapporterade inte originaldata eller bestod av fallrapporter eller fallserier som inte går att använda för att kalkylera incidens och risk. Endast tre publikationer uppfyllde inklusionskriterierna, en randomiserad kontrollerad studie och två retrospektiva observationsstudier.
Risken kunde beräknas till 9,4 procent (95 procents konfidensintervall 1,6–17 procent) för angioödem som kvarstod efter bytet och till 3,5 procent (95 procents konfidensintervall 0–9,2 procent) för angioödem som efter kompletterande undersökningar inte kunde tillskrivas någon annan orsak än ARB-behandlingen [5].

Denna metaanalys uppdaterades helt nyligen [6] efter att ytterligare en randomiserad kontrollerad studie publicerats. I den skedde byte till valsartan (till exempel Diovan) hos patienter som utvecklat angioödem under ACE-hämmarbehandling.
När denna studie inkluderas i metaanalysen kan risken beräknas till 2,5 procent (95 procents konfidensintervall 0–6,6 procent) för kvarstående angioödem oberoende av orsak och till 1,5 procent (95 procents konfidensintervall 0–5,1 procent) för angioödem som inte kunde tillskrivas andra faktorer än medicineringen [6].

Sammanfattningsvis finns det en risk att utveckla angioödem under medicinering med angiotensinreceptorblockerare hos patienter som har fått denna biverkan av ACE-hämmare. Risken är dock liten och kan uppskattas till mind­re än 7 procent. Det finns ännu inte tillräckligt med data för att uttala sig om huruvida det föreligger en skillnad i risk mellan olika ARB.

Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« publiceras ett urval av de frågor som ­behandlats vid någon av de regionala ­läkemedelsinformationscentralerna (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal, apotek och läkemedelskommittéer när medicinska läkemedelsproblem uppstår ­ i det dagliga arbetet. Frågorna har sammanställts vid Karolinska universitets­sjuk­huset av med dr Mia von Euler och farm mag Marine Andersson, avdelningen för klinisk farmakologi. Svaren, som ­ är evidensbaserade och producent­obundna, publiceras även i databasen Drugline. Frågor kan ställas till regionala LIC?–?telefonnummer finns på <http://www.lic.nu>.