Lymfocytär kolit är en så kallad mikroskopisk kolit, där mikroskopiunder­sökning av biopsier krävs för att påvisa de patologiska förändringarna i tarm­slemhinnan. Kliniskt kännetecknas mikroskopisk kolit av långvarig, van­ligen oblodig, diarré [1].
Även om patogenesen vid lymfocytär kolit ännu är oklar, finns många rap- porter om debut i samband med läkemedelsbehandling [2]. Bland sådana ­läkemedel som associerats med lymfocytär kolit nämner två översiktsartiklar specifikt sertralin, och dokumentationen är tillräcklig för att ett orsakssamband ska anses sannolikt [1, 2].

I en retrospektiv genomgång av 199 svenska patienter med lymfocytär kolit misstänktes sjukdomen vara läkemedelsutlöst i 19 fall (10 procent). I 7 av dessa fall var sertralin det läkemedel som antogs ha orsakat koliten. Endast en patient hade tagit något annat antidepressivt medel (paroxetin).
I de fall där man misstänkte läkemedelsutlöst kolit hade diarrén debuterat inom fem dagar upp till fyra månader efter att behandlingen påbörjats. Utsättning av läkemedlet ledde till klinisk förbättring hos endast tre av de nitton patienterna, medan övriga inte tillfrisknade spontant [3].

I det svenska biverkningsregistret (Swedis) finns två rapporter om mikroskopisk kolit i samband med sertra­linbehandling. Utöver detta finns 35 ­rapporter om diarré, som dock inte ­behöver bero på kolit. Förutom de två rapporterna om kolit hos sertralinbehandlade patienter finns i registret endast två anmälda fall av sjukdomen hos patienter behandlade med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI). Båda dessa patienter hade behandlats med paroxetin [4].
Slutligen har sambandet mellan ­SSRI-behandling och risken för mikroskopisk kolit undersökts i en fall–kontrollstudie på 233 individer. I denna studie var både lymfocytär och kollagen kolit starkt associerade med exponering för SSRI, med oddskvoter på 38 respektive 21. Majoriteten av de patienter som behandlats med SSRI och som utvecklat lymfocytär kolit hade fått sertralin. Något sådant mönster kunde inte skönjas hos dem som utvecklat kollagen kolit.
Ett observandum är att kontrollgruppen, som rekryterades bland katarakt­opererade patienter, kanske inte var helt representativ, även om man i an­a­lysen korrigerade för skillnader i ålders- och könsfördelning [5].

Sammanfattningsvis är det möjligt att lymfocytär kolit hos den aktuella patienten har ett samband med sertralinbehandlingen. Vi rekommenderar utsättning av läkemedlet, även om det är oklart hur detta påverkar prognosen i det enskilda fallet.

Under »Läkemedelsfrågan« publiceras ett urval av de frågor som ­behandlats vid någon av de regionala läkemedelsin­formationscentralerna (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal, apotek och läke­medelskommittéer när medicinska läkemedelsproblem uppstår i det dagliga ­arbetet. Frågorna har sammanställts vid Karolinska universitetssjukhuset av med dr Mia von Euler och informationsfarmaceut Marine Andersson, avdelningen för klinisk farmakologi. Svaren, som är evidensbaserade och producent­obundna, publiceras även i databasen Drugline. ­Frågor kan ställas till regionala LIC – telefonnummer finns på <http://www.lic.nu>.