Är det vanligt att reagera på magnesiumstearat eller kiseldioxid i läkemedel? 

En patient med urtikaria har haft god effekt av antihistamin i form av olika desloratadinpreparat i hög dos. Vid behandling med Desloratadine Glenmark fick hon dock ingen effekt utan försämrades med mer klåda och illabefinnande. När man bytte till desloratadinpreparatet Dasselta försvann besvären. Enligt innehållsförteckningen innehåller Desloratadine Glenmark kolloidal vattenfri kiseldioxid och magnesiumstearat.

Magnesiumstearat används i stor omfattning i kosmetika, mat och farmaceutiska beredningar. I kapslar och tabletter används det i första hand som smörjmedel i koncentrationer mellan 0,25 och 5,0 procent. Magnesiumstearat betraktas generellt som ett i huvudsak icke-toxiskt hjälpämne [1, 2 (p. 280-2)]. 

Kolloidal vattenfri kiseldioxid är ett adsorberande, klumpförebyggande medel som påskyndar tablettsönderfall. Hjälpämnet används i stor utsträckning i orala och topikala farmaceutiska beredningar och anses som icke-toxiskt och icke-irriterande hjälpämne. Subkutan injektion av hjälpämnet kan medföra en lokal vävnadsreaktion och/eller granulom [1, 2 (p. 424-6)]. 

I bipacksedeln kan man läsa att Desloratadine Glenmark innehåller följande: 5 mg desloratadin, mikrokristallin cellulosa, laktosmonohydrat, majsstärkelse, kolloidal vattenfri kiseldioxid och magnesiumstearat. 

Magnesiumstearat och kiseldioxid förekommer också i desloratadinpreparat av andra fabrikat. Desloratadin Mylan innehåller båda dessa hjälpämnen me­dan Desloratadine Actavis och Desloratadin STADA innehåller magnesiumstearat och Desloratadine Sandoz och Desloratadine Teva innehåller kiseldioxid (kolloidal, vattenfri). 

I en litteratursökning återfinns en fallrapport där man rapporterat överkänslighet mot magnesiumstearat i tabletter. Patienten sökte för besvärande urtikaria och periokulärt ödem efter intag av kosttillskott innehållande Spirulina platensis och Malpighia glab­ra. Patienten rapporterade även samtidiga gastrointestinala problem som diarré och meteorism. Symtomen försvann inom tre veckor efter utsättandet. Patienten hade tidigare reagerat på likartat sätt vid intag av trimetoprim och sulfametoxazol. Både kosttillskottet och antibiotikakapslarna innehöll magnesiumstearat. Ett pricktest gjordes och patienten reagerade med (+) efter 48 timmar samt (++) efter 72 timmar på magnesiumstearat [3]. 

I detta fall är det inte troligt med en allergi mot dessa två hjälpämnen, eftersom de även förekommer i andra fabrikat som patienten har intagit. 

Det kan förekomma skillnader mellan olika fabrikat av samma substans. För att ett generikum ska godkännas måste företaget visa bioekvivalens. Normalt accepteras en skillnad i AUC och Cmax på upp till 20 procent mellan generikum och originalläkemedlet. Detta mål anses uppfyllt om 90 procents konfidensintervall för ett generikums medelvärde i förhållande till originalläkemedlet ligger inom vissa acceptansgränser, normalt 0,8–1,25 [4].

Eftersom sambandet mellan plasmakoncentration och effekt ofta är relativt flackt inom doseringsintervallet innebär det att en skillnad på 20 procent i koncentration har en mindre skillnad i effekt. Skillnader i plasmakoncentrationer kan också förekomma vid dygnsvariationer, sjukdom och skillnader i födointag m m. Detta innebär att plasmakoncentrationen kan variera från gång till gång även om patienten använder samma läkemedel under hela behandlingen. 

Önskar man att patienter ska få samma preparat (och fabrikat) vid varje uthämtningstillfälle kan rutan »får ej bytas« kryssas i på receptet. 

Det kan vara bra för företaget att få kännedom om den uteblivna effekten som patienten upplevt och att läkemedlet reklameras. På så sätt har företaget möjlighet att samla in information och eventuellt hitta samband i de fall det finns andra liknande rapporter. 

Sammanfattningsvis är magnesiumstearat och kolloidal vattenfri kiseldioxid vanligt förekommande hjälpämnen i tabletter. Dessa betraktas generellt som icke-toxiska och förekommer i desloratadinpreparat av flera olika fabrikat som patienten tidigare provat varvid ingen allergisk reaktion utlösts, varför allergi är mindre troligt. Det kan förekomma viss skillnad i AUC och Cmax mellan olika generikum men detta påverkar vanligen inte effekten. Vi rekommenderar därför reklamation av produkten till företaget samt biverkningsrapportering till Läkemedelsverket.

Läkemedelsfrågan

Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« ­pub­liceras ett urval av de frågor som behandlats vid någon av de regionala läkemedelsinformationscentralerna (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal, apotek och läkemedelskommittéer när medicinska läkemedelsproblem uppstår i det dagliga arbetet. Frågorna har sammanställts vid Karolinska universitetssjukhuset av docent Mia von Euler och informationsfarmaceut Sofia Nordenmalm, avdelningen för klinisk farmakologi. Svaren, som är evidensbaserade och producentobundna, publiceras även i databasen Drugline. Frågor kan ställas till regionala LIC – telefonnummer finns på http://www.lic.nu.

Drugline finns numera som öppen databas på adressen http://www.drugline.se. Frågor och svar publiceras där i sin helhet.