Kan melatoninbehandling påverka krampfrekvensen hos en patient med epilepsi? 

Sammanfattning. Flertalet mindre studier har gjorts av melatoninbehandling vid epilepsi. I en Cochraneöversikt från 2016 bedömer man att inga slutsatser kan dras gällande huruvida melatonin har någon effekt på krampfrekvens vid epilepsi, då studierna är små och har kort uppföljningstid. Inga varningar finns i produktresumén för melatonin, eller i Janusinfo, om potentiella risker med behandlingen vid epilepsidiagnos. De data vi har funnit på området ger sammantaget inte en bild av att melatonin skulle öka krampfrekvensen vid epilepsi, men underlaget är begränsat.

Melatonin är ett endogent hormon som påverkar sömnen genom aktivitet på MT1-, MT2-, och MT3-receptorer och som har vissa sömnbefrämjande egenskaper. I läkemedlets produktresumé är inte kramper, sänkt kramptröskel eller epilepsi upptagna som potentiella biverkningar [1]. Janusinfo har graderat risken för kramper vid användning av melatonin till 0 av 3 [2].  

Frågan om melatoninbehandling vid epilepsi besvarades av läkemedelsinformationscentralen på Sahlgrenska universitetssjukhuset år 2018, och man fann då inga kontraindikationer för behandlingen. Det nämns dock att karbamazepin eventuellt kan sänka koncentrationerna av exogent tillfört melatonin [3]. Karbamazepin är en inducerare av CYP1A2 [2] och skulle kunna ge minskade koncentrationer av melatonin [1, 2], som bland annat metaboliseras av CYP1A1 och CYP1A2 [1]. 

Det finns flera mindre studier av epilepsipatienter och melatoninbehandling, där teorin har varit att melatonin kan ha positiva effekter avseende epilepsi [4]. 

I en Cochraneöversikt från 2016 gjordes en utvärdering av kunskapsläget avseende melatoninbehandling som tilläggsterapi vid epilepsi. Man inkluderade sex studier (sammanlagt 125 patienter) som jämförde melatonin med placebo samt melatonin 5 mg med melatonin 10 mg. Studiedeltagarna var barn och vuxna med epilepsi, med eller utan pågående epilepsibehandling. Primära effektmått var reducerad krampfrekvens, krampfrihet, biverkningar och ökad livskvalitet. Man konkluderade att studierna generellt var av låg metodologisk kvalitet, bland annat då ett inklusionskriterium i många av studierna var att patienterna skulle ha varit krampfria de senaste sex månaderna och uppföljningstiden var kort [5].  

I en av de inkluderade studierna undersökte man 10 patienter med epilepsi i åldrarna 9–32 år som erhöll placebo respektive melatonin 10 mg i 3 veckor, och efter en behandlingsfri period på en vecka skiftade man så att de som erhållit placebo erhöll melatonin och vice versa. Resultaten visade att antal krampanfall i medeltal var 7,75 med placebo och 4,6 med melatonin, vilket utgjorde en statistiskt signifikant skillnad [6]. 

Artikelförfattarna till Cochraneöversikten poängterar att det var svårt att bedöma om minskad krampfrekvens var ett resultat av förbättrad sömn eller av melatonin som substans. Det var inte möjligt att dra några slutsatser om huruvida melatonin kan sänka krampfrekvensen; dock fanns inga indikationer i studierna om att melatonin skulle öka krampfrekvensen [5].   

I en annan översikt från 2013 inkluderades 19 publikationer, och även denna konkluderade att det inte finns tillräckligt mycket och högkvalititativa data för att dra några slutsatser [7]. Översikten tar upp en fallrapport som beskrev ökad krampfrekvens vid melatoninbehandling samt en studie från 1998 av 6 patienter 9–18 år, varav 5 med epilepsi. Vid behandling med melatonin ökade krampfrekvensen [8]. Resterande 17 publikationer i översiktsartikeln beskriver en oförändrad eller minskad krampfrekvens vid melatoninbehandling. Författarna konkluderade att inga slutsatser kan dras av studierna, men att omfattande djurstudier antyder att melatonin sannolikt inte orsakar försämring av epilepsi samt att melatonin i högre doser eventuellt kan ha antiepileptiska egenskaper [7].

Läkemedelsfrågan

Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« ­pub­liceras ett urval av de frågor som behandlats vid någon av de regionala läkemedelsinformationscentralerna (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal, apotek och läkemedelskommittéer när medicinska läkemedelsproblem uppstår i det dagliga arbetet. Frågorna har sammanställts vid Karolinska universitetssjukhuset, avdelningen för klinisk farmakologi. Svaren, som är evidensbaserade och producentobundna, publiceras även i databasen Drugline. Frågor kan ställas till regionala LIC – telefonnummer finns på http://www.lic.nu.

Frågor och svar publiceras i sin helhet på http://www.drugline.se.