Finns risk för allergisk läkemedelsreaktion hos köttallergiker i samband med ablation?

Frågan gäller en kvinna med köttallergi av alfa-gal-typ, som tidigare reagerat med urtikaria, ansiktssvullnad och dyspné. Hon behandlas med dabigatranetexilat (Pradaxa) och planeras nu genomgå ablation av förmaksflimmer. Man vill nu veta om man under ingreppet kan ge idarucizumab (Praxbind), heparin (Heparin LEO), mepivakain (Carbocain), midazolam (Midazolam) och alfentanil (Rapifen) utan risk för allergisk reaktion.

Sammanfattning. Risk för allergisk reaktion hos patient med alfa-gal-allergi anses föreligga vid administration av framför allt heparin, men även idarucizumab. Mepivakain, midazolam eller alfentanil bör inte innehålla alfa-gal, varför risken för reaktion bedöms vara låg. 

Alfa-gal är en kolhydrat som uttrycks hos de flesta däggdjur, dock inte hos högre primater. Allergi mot alfa-gal är IgE-medierad och tros uppkomma genom sensibilisering till följd av multipla fästingbett [1]. Reaktioner sker oftast vid förtäring av kött från alfa-gal-bärande djur och uppkommer då oftast 3–6 timmar efter köttintag [2]. Sedan år 2009, då det först beskrevs att alfa-gal kan orsaka köttallergi, har många fall rapporterats, men förekomsten i befolkningen är ännu bristfälligt kartlagd [3, 4]. Bortsett från kött finns rapporter om att patienter med alfa-­gal-allergi kan reagera mot cetuximab, gelatininnehållande vacciner, intravenösa kolloider, ormbettsantidoter, heparin och möjligen även mot andra hemostatiska läkemedel baserade på animaliska produkter, samt mot bovina eller porcina hjärtklaffar [2, 5]. Symtom från huden eller gastrointestinalkanalen är vanliga, men även anafylaxi förekommer.

Heparin LEO, som saluförs på den svenska marknaden, är framställt ur tarmmukosa från svin [6]. Ofraktionerat heparin har rapporterats kunna ge anafylaktiska reaktioner, men med tanke på dess frekv­enta användning är antalet rapporterade fall enligt vissa bedömare relativt litet [7]. Mängden alfa-gal kan dock tänkas variera mellan olika batcher. Lågmolekylära hepariner borde även de kunna ge upphov till reaktioner, då de framställs från ofraktionerat heparin. Fondaparinux borde vara ett säkrare alternativ, då det framställs helt syntetiskt [8]. Vad gäller antidoten idarucizumab så framställs den med rekombinant DNA-teknik i ovarialceller från kinesisk hamster [9]. Proteiner framställda från dessa ovarialceller har rapporterats kunna innehålla alfa-gal-­epitoper [10].

Övriga läkemedel som efterfrågades (alfentanil, midazolam och mepivakain) är små kemiska syntetiskt framställda molekyler och innehåller inte heller några hjälpämnen som förväntas kunna ge upphov till reaktion [11-13]. Vi finner inga publikationer om att dessa läkemedel skulle kunna ge upphov till alfa-gal-reaktioner.

Läkemedelsfrågan

Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« publiceras ett urval av de frågor som behandlats vid någon av de regionala läkemedelsinformationscentralerna (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal, apotek och läkemedelskommittéer när medicinska läkemedelsproblem uppstår i det dagliga arbetet. Frågorna har sammanställts vid Karolinska universitetssjukhuset, avdel- ningen för klinisk farmakologi. Svaren, som är evidensbaserade och producentobund- na, publiceras även i databasen Drugline. Frågor kan ställas till regionala LIC – tele- fonnummer finns på http://www.lic.nu.

Frågor och svar publiceras i sin helhet på http://www.drugline.se.