Finns det stöd för att levetiracetam har en stämningsstabiliserande effekt vid bipolär sjukdom?

Frågan rör en patient med bipolär sjukdom som behandlas med 250 mg levetiracetam × 2 på annan indikation, där man funderar på om levetiracetam även kan fungera som stämningsstabiliserande.

Sammanfattning. Det finns ingen klar evidens som stödjer användningen av levetiracetam som stämningsstabiliserande. I två relativt små randomiserade kontrollerade studier av patienter med bipolär sjukdom hade tilläggsbehandling med levetiracetam ingen effekt på depressiva eller maniska symtom. Enstaka oblindade studier har visat viss effekt av tilläggsbehandling med levetiracetam, men då dessa var små och inte randomiserade får evidensstyrkan betraktas som låg.

I en översiktsartikel från 2008 bedömdes att det saknas klar evidens som stödjer användningen av levetiracetam vid affektiva sjukdomar [1]. I en systematisk litteraturöversikt från 2013, där målet var att sammanställa evidensen för effekt och säkerhet av antikonvulsiva läkemedel vid behandling av depression vid bipolär sjukdom, sågs ingen skillnad i effekt mellan levetiracetam och placebo [2]. Den bakomliggande evidensen var dock bristfällig och utgjordes av endast en randomiserad kontrollerad studie från 2011 [2]. 

Den randomiserade, dubbelblindade och placebokontrollerade studien från 2011 (n = 35) kunde inte visa att tilläggsbehandling med levetiracetam (medeldos 1 132 mg per dag) var bättre än placebo vid 6 veckors behandling av depression hos patienter med bipolär sjukdom typ 1 eller 2 [3]. En av de vanligaste biverkningarna som sågs i studien var ökad irritabilitet/agitation (n = 5) [3]. I levetiracetamgruppen sågs förvärrade depressiva symtom hos två patienter och ökning av hypomana symtom hos två patienter [3]. Motsvarande värden i placebogruppen var en respektive ingen patient [3]. 

I en annan randomiserad, oblindad studie (med felaktig titel gällande studieupplägget) från 2008 (n = 25) sågs inte heller någon effekt på manisymtom vid 10 veckors behandling med levetiracetam (medeldos 2 500 mg/dag) i tillägg till valproat hos patienter med bipolär sjukdom typ 1 [4]. Fler patienter i kombinationsgruppen upplevde biverkningar (n = 6) jämfört med gruppen som enbart erhöll valproat (n = 1) [4]. 

I enstaka små, oblindade studier har levetiracetam som tilläggsbehandling (i högre eller mycket högre doser än för patienten som frågan gäller) däremot visat viss effekt (förbättring av manisymtom, humör och beteendesymtom eller lindring av depression) vid bipolär sjukdom (typ 1 och 2 samt i vissa studier relaterade sjukdomar) [5-7]. Enstaka patienter i en av studierna upplevde dock även perioder med försämring av manisymtom (även om patienterna svarat på behandlingen), och i samma studie var det inga med mer allvarlig depression som svarade på tilläggsbehandlingen, det vill säga resultaten var något blandade gällande effekten av tillägg med levetiracetam [7]. 

Hos äldre patienter med Alzheimers sjukdom och maniliknande beteende visade sig tilläggsbehandling med levetiracetam i mediandos 500 mg/dag (250–1 500 mg/dag) ha viss effekt på mani­symtom i en liten oblindad pilotstudie (n = 19) [8]. I en ännu mindre pilotstudie (6 patienter) av äldre med bipolär sjukdom sågs också en förbättring av mani­symtom vid tilläggsbehandling med levetiracetam i mediandos 500 mg/dag (250–750 mg/dag) [9].

Observera att vanliga biverkningar av levetiracetam bland annat är depression, fientlighet/aggression, ångest, insomni och nervositet/irritabilitet [10]. Även emotionell labilitet/humörsvängningar och agitation finns rapporterade [8, 10]. Dosen hos patienten som frågan gäller är visserligen låg, men dessa möjliga biverkningar är ändå viktiga att ta i beaktande.

Läkemedelsfrågan

Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« publiceras ett urval av de frågor som behandlats vid någon av de regionala läkemedelsinformationscentralerna (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal, apotek och läkemedelskommittéer när medicinska läkemedelsproblem uppstår i det dagliga arbetet. Frågorna har sammanställts vid Karolinska universitetssjukhuset, avdel- ningen för klinisk farmakologi. Svaren, som är evidensbaserade och producentobund- na, publiceras även i databasen Drugline. Frågor kan ställas till regionala LIC – tele- fonnummer finns på http://www.lic.nu.

Frågor och svar publiceras i sin helhet på http://www.drugline.se.