Kan en patient med acetylsalicylsyraintolerans behandlas med etoricoxib?
Patienten har undvikit acetylsalicylsyra och NSAID sedan länge, och journalen är varningsmärkt, men hur och på vad patienten tidigare reagerat är oklart.
Detaljerna i anamnesen är avgörande för bedömningen vid misstänkt överkänslighet mot acetylsalicylsyra och/eller NSAID. Reaktionerna kan vara beroende på cyklooxygenashämning, IgE-medierade eller cellmedierade:
Urtikaria/angioödem/anafylaxi. ASA-/NSAID-utlösta överkänslighetsreaktioner med urtikaria/angioödem/anafylaxi [1]:
NSAID-förvärrad hudsjukdom (NSAIDs exacerbated cutaneous disease). Urtikaria och/eller angioödem utlöst av ASA och oselektiva NSAID (som hämmar både cyklooxygenas-1 och -2) från olika kemiska grupper hos individer med anamnes på kronisk spontan urtikaria. Tiden från läkemedelsintag till symtomdebut kan variera. Reaktionerna beskrivs som beroende på cyklooxygenas-1-hämningen och dosberoende. Vanligen tolereras cyklooxygenas-2-selektiva hämmare. När den underliggande kroniska urtikarian är välkontrollerad, exempelvis med antihistaminbehandling eller omalizumab, kan även NSAID-behandling ibland tolereras [2].
NSAID-inducerad urtikaria/angioödem utlöses av ASA och NSAID från olika kemiska grupper hos individer utan anamnes på kronisk spontan urtikaria [1]. Symtomen debuterar vanligen inom en timme från läkemedelsintag. Även denna reaktionstyp tillskrivs cyklooxygenas-1-hämningen, och såväl acetylsalicylsyra som traditionella NSAID utlöser symtom. Vissa individer reagerar även på paracetamol i hög dos. Cyklooxygenas–2-selektiva hämmare tolereras vanligen.
Urtikaria/angioödem/anafylaxi utlöst av enstaka NSAID – omedelbara överkänslighetsreaktioner, med symtom inom minuter till en timme efter intag av ASA eller NSAID inom samma kemiska grupp. Känd tolerans för NSAID inom andra grupper. Denna reaktionstyp antas kunna vara IgE-medierad [1].
Ungefär tre fjärdedelar av de akuta hudreaktionerna i samband med intag av traditionella NSAID tillskrivs cyklooxygenas-1-hämningen [1]. Vid förväntad indikation för antiinflammatoriskt läkemedel kan dessa reaktioner vanligen utredas av allergolog för ställningstagande till peroral provokation med selektiva cyklooxygenas-2-hämmare.
Respiratorisk sjukdom. ASA-/NSAID-förvärrad respiratorisk sjukdom (NSAID exacerbated respiratory disease) [1] yttrar sig som obstruktivitet, vanligen med debut inom 30–180 minuter efter läkemedelsintag, dyspné och nästäppa/flödsnuva. Reaktionen ses främst hos individer med astma och rinosinuit/näspolypos. Denna reaktion tillskrivs också cyklooxygenas-1-hämning. De allra flesta av dessa patienter tål cyklooxygenas-2-selektiva läkemedel såsom etoricoxib eller celecoxib, men grundregeln är att de bör remitteras till allergimottagning för att första gången inta cyklooxygenas-2-hämmare vid en övervakad peroral provokation.
Fördröjda överkänslighetsreaktioner utlösta av enstaka NSAID (single NSAID-induced delayed hypersensitivity reactions) [1] uppträder ofta 24–48 timmar efter exponering, i form av hudsymtom såsom exantem eller fixt läkemedelsutslag, eller svåra hudreaktioner såsom toxisk epidermal nekrolys. I vissa fall kan epikutantest göras för att utreda reaktionerna. I Region Stockholm görs den typen av utredningar vid högspecialiserad hudmottagning.
Sammanfattning. Uppgifter om sjukhistoria samt tidigare reaktioners typ och tidssamband med behandling behövs för att kunna ta ställning till risken. I många fall tolererar ASA- och NSAID-intoleranta individer cyklooxygenas-2-selektiva hämmare såsom etoricoxib. Om det inte på annat sätt går att utesluta risk för en svår snabb överkänslighetsreaktion bör första intaget ske i form av övervakad peroral provokation.
Läkemedelsfrågan
Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« publiceras ett urval av de frågor som utretts vid någon av landets regionala läkemedelsinformationscentraler (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal med patientrelaterade läkemedelsfrågor i det dagliga arbetet. Se alla frågor och svar på svelic.se. Svaren är evidensbaserade och producentobundna. De artiklar som publiceras i Läkartidningen granskas inom respektive LIC och av Läkartidningens läkemedelsredaktör. Har du en läkemedelsfråga? Kontakta din regionala LIC – kontaktuppgifter, se svelic.se.