Sojalecitin som tillsatsämne – risk för allergisk reaktion?

Medför sojalecitin som tillsatsämne i läkemedel en risk för allergisk reaktion hos individer med sojaallergi eller jordnötsallergi?

Vissa individer har varit med om svåra IgE-medierade allergireaktioner mot baljväxter, såsom sojabönor och/eller jordnötter. Sojalecitin förekommer ibland som tillsatsämne i läkemedel.

Risk för allergisk reaktion av sojalecitin: Sojalecitin (E 322) ger i sig inte allergiska reaktioner [1]. Däremot kan sojalecitin innehålla mycket små rester av protein från tillverkningen [1], och det går inte att utesluta att individer med svår sojaallergi skulle kunna reagera på sådana rester vid intag av sojalecitin i mängder som förekommer i livsmedel [2].

Vid sökning i Pubmed återfinns endast ett fåtal fallbeskrivningar, där individer misstänks ha reagerat allergiskt på grund av sojalecitin. Bland dessa återfinns inget fall där sojalecitin i en peroral läkemedelsberedning beskrivs ha utlöst en reaktion. I en fallbeskrivning fick en sojaallergisk individ med påvisbara specifika IgE-antikroppar mot soja en fördröjd lokal reaktion efter injektion av bensylpenicillinbensatin innehållande sojalecitin [3]. I ett annat fall beskrivs ett barn med astma och jordnötsallergi som utvecklade generaliserad urtikaria och andningsbesvär inom en timme efter att ha inhalerat ipratropiumbromid med sojalecitin [4]. Ytterligare några liknande fall i samband med inhalation finns beskrivna i en vetenskaplig översikt [5]. Dock beskrivs samtliga ha saknat uppföljande utredningar för att bekräfta misstanken om sojaallergi [4, 5]. Författaren till översikten anser inte att individer med sojaallergi generellt behöver avstå från läkemedel med sojalecitin som tillsatsämne [5].

Korsallergi mellan jordnöt och soja. Jordnöt är liksom sojaböna en baljväxt. De jordnötsallergiska individer som reagerar mot proteinet Ara h 3 kan få korsreaktioner då de utsätts för Gly m 6 i soja [6]. Vilka allergener i till exempel soja eller jordnöt som en individ har specifika IgE-antikroppar mot går att fastställa med analys av allergena komponenter [7]. Det har beskrivits att endast 1–15 procent av individer med jordnötsallergi reagerar kliniskt på soja [6]. Individer som, trots känd jordnötsallergi, vet att de tolererar soja i födan och regelbundet intar soja behöver således inte heller undvika sojalecitin i läkemedel.

Om det är okänt huruvida en individ med jordnötsallergi tål soja i kosten eller inte rekommenderas att rådgöra med allergolog, som kan göra en riskbedömning baserad på hur svår jordnötsallergin är.

Sammanfattning. Proteinrester i sojalecitin kan tänkas utlösa allergiska reaktioner hos svårt sojaallergiska individer. Många sojaallergiska individer tolererar dock sojalecitin. En mindre andel av de jordnötsallergiska individerna har kors­allergi mot soja. För en riskbedömning vid misstanke om korsallergi rekommenderas kontakt med allergolog. Individer som tolererar soja eller sojalecitin i föda behöver inte undvika läkemedel med sojalecitin som tillsats. För att reagera på läkemedel som kan innehålla spår av sojalecitin krävs sannolikt en mycket känslig sojaallergisk individ. Det saknas fallbeskrivningar där peroral exponering för sojalecitin som tillsatsämne i läkemedel utlöst allergiska reaktioner hos soja- eller jordnötsallergiker, men det kan inte uteslutas att det beror på att produkterna undvikits.