Kan smärta i brösten vara en biverkning av sumatriptan? Kan modern i så fall amma vidare trots eventuella biverkningar?
En kvinna som använder sumatriptan mot migrän besväras av brännande smärta i brösten i samband med amning. Symtomen har vid upprepade tillfällen uppstått efter intag av sumatriptan och kan kvarstå i flera timmar.
Under graviditeten leder ökade östrogennivåer i de flesta fall till minskad frekvens och intensitet av migränattacker. När östrogennivåerna plötsligt sjunker post partum resulterar det ofta i en ökad förekomst av migränattacker [1]. Triptaner är andrahandsval vid anfallsbehandling av migrän [2] och verkar genom serotonin 5-HT1B/1D-receptoragonism. Effekten tros medieras via vasokonstriktion i kraniella kärl samt hämning av trigeminusaktivitet och neurogen inflammation. Då 5-HT1B/1D-receptorer även finns i andra vävnader kan triptaner ge biverkningar i flera olika organsystem [1].
I produktresumén för sumatriptan anges inga biverkningar i form av smärta i brösten eller andra amningsrelaterade besvär [3]. Detsamma gäller för övriga triptaner godkända i Sverige, förutom eletriptan, där ömma bröst har rapporterats som en sällsynt biverkan [4].
En deskriptiv analys från 2024 av data från farmakovigilansdatabaser beskriver 26 fall av amningsrelaterade biverkningar vid triptanbehandling, varav 22 fall med sumatriptan. De vanligaste biverkningarna var smärta i bröst/bröstvårtor (n = 18), minskad mjölkproduktion (n = 4) och smärtsam utdrivningsreflex (n = 2). I 10 fall återkom symtomen när läkemedlet testades igen. Mekanismen bakom smärtan föreslås vara triptanorsakad vasokonstriktion av artärer i brösten och kring mjölkgångar. I flera rapporter beskrivs brännande smärta som börjat cirka 1 timme efter intag av sumatriptan och som hållit i sig i flera timmar. Författarna bedömer att symtomen i de rapporterade fallen sannolikt utgör triptanbiverkningar. Att det finns flest rapporter för sumatriptan tros spegla att detta är den triptan som används mest, men andra triptaner förväntas kunna ge samma biverkningar. I rapporterna fanns inga beskrivningar av biverkningar hos de ammade barnen. Symtomen beskrivs inte som farliga i sig [1], men obehaget de medför kan motivera behandlingsbyte. Exempel på andra preparat som kan användas under amning är paracetamol vid anfallsbehandling och betablockerare vid behov av profylaktisk behandling [5].
En liknande, vanlig biverkning av triptaner är övergående central bröstsmärta och åtstramningskänsla i bröstet [3]. Dessa symtom är vanligen övergående och ofarliga. Det finns flera föreslagna mekanismer bakom triptanorsakad bröstsmärta, och symtomen beror i regel inte på triptanorsakad vasokonstriktion i kranskärl [6]. Om bröstsmärtan misstänks tyda på ischemisk hjärtsjukdom ska detta utredas och inga ytterligare doser av triptaner ges [3].
Sumatriptan passerar över till bröstmjölk men går bra att använda under amning. Risken för ett friskt, fullgånget barn bedöms vara låg vid enstaka doser, men för att minimera risken för att barnet exponeras kan amningsuppehåll göras i 4 timmar efter intagen dos [7]. Förekomst av amningsrelaterade biverkningar enligt ovan förväntas inte påverka risken för barnet.
Inga negativa effekter av triptaner har rapporterats hos ammade spädbarn. Sumatriptan anses vara förstahandsval bland triptanerna då det är mest studerat och endast i låg grad passerar över till bröstmjölk [8].
Sammanfattning. Smärta i brösten och amningsrelaterade besvär vid behandling med sumatriptan och andra triptaner har beskrivits. Även central bröstsmärta och åtstramningskänsla i bröstet är vanliga biverkningar av triptaner. Sumatriptan utgör förstahandsval bland triptanerna vid amning, och vid enstaka doser har risken bedömts låg för det ammande barnet. Beroende på biverkningar kan dock byte till annan migränbehandling övervägas.
Läkemedelsfrågan
Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« publiceras ett urval av de frågor som utretts vid någon av landets regionala läkemedelsinformationscentraler (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal med patientrelaterade läkemedelsfrågor i det dagliga arbetet. Se alla frågor och svar på svelic.se. Svaren är evidensbaserade och producentobundna. De artiklar som publiceras i Läkartidningen granskas inom respektive LIC och av Läkartidningens läkemedelsredaktör. Har du en läkemedelsfråga? Kontakta din regionala LIC – kontaktuppgifter, se svelic.se.