Vad är kunskapsläget kring selektiva androgenreceptormodulerare (SARM) och prostatacancer? 

På onkologen förekommer att patienter önskar beställa SARM mot kakexi på internet. De undrar om SARM-preparatet enobosarm (Ostarine) kan ge ökad risk för recidiv av prostatacancer och om man kan förvänta sig en farmakodynamisk interaktion med bikalutamid. 

Vi har inte hittat någon studie av behandling med enobosarm till patienter med prostatacancer eller samtidig behandling med enobosarm och bikalutamid.

Selektiva androgenreceptormodulerare (SARM) är en heterogen grupp av ligander som kan ge både agonistisk och antagonistisk effekt på androgenreceptorn i olika målvävnader [1]. Mekanismen bakom detta är mycket komplex och inte helt klarlagd [1]. SARM binder till androgenreceptorn i cytoplasma. Efter inbindning migrerar SARM–androgenreceptorkomplexet till cellkärnan, där det reglerar DNA-transkriptionen av specifika gener. Beroende på vävnadstyp förekommer olika koregulatoriska proteiner, vilket ger olika gentranskription och därmed en varierande cellrespons [1]. Enobosarm tros ha en partiell agonistisk effekt på andro­genreceptorer i prostata och sädesblåsor [1]. I en studie där enobosarm gavs till kastrerade råttor sågs en ökad muskeltillväxt jämfört med okastrerade råttor, samtidigt som prostatatillväxten var betydligt mindre [2]. I en studie på okastrerade råttor sågs att enobosarm gav minskad prostatastorlek samtidigt som muskeltillväxten ökade [3]. 

Enligt den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har SARM som säljs på internet som kosttillskott associerats med biverkningar såsom hjärtinfarkt och stroke, psykoser/hallucinationer, sexuell dysfunktion, leverskada och akut leversvikt, infertilitet och minskad testikelstorlek [4]. I en studie sågs att 17 av 44 produkter som såldes som SARM innehöll ett annat icke-godkänt läkemedel än vad som stod i innehållsförteckningen [5]. Flera av preparaten som marknadsfördes som enobosarm innehöll PPAR-delta-agonisten GW501516, vilket i några fall inte var deklarerat i innehållsförteckningen [5]. GW501516 är en substans som inte gick vidare till kliniska studier på människor på grund av att en karcinogen effekt sågs i djurstudier [6]. Det är inte tillåtet att importera enobosarm för eget bruk eftersom det inte är ett godkänt läkemedel i Sverige [7, 8].

Enobosarm troddes vara ett lovande preparat för behandling av kakexi, då man visat en förbättring i mager kroppsmassa (lean body mass) i tidiga kliniska studier [9]. Dock kunde man inte påvisa någon fördel avseende fysisk funktion jämfört med placebo i fas 3-studier på lungcancerpatienter, vilket ledde till att FDA avslog ansökan om godkännande av enobosarm för behandling av kakexi [9, 10].

Sammanfattning. Kliniska data saknas om behandling med enobosarm hos prostatacancerpatienter. Enobosarm tros ha en partiell agonistisk effekt på androgenreceptorn i prostata. Mekanismen är komplex, och det går inte utesluta en ogynnsam effekt på prostatacancerbehandling. FDA avråder från intag av SARM som säljs som kosttillskott på grund av att allvarliga biverkningar har förekommit. Preparat som marknadsförs som SARM kan innehålla andra icke-godkända och odeklarerade läkemedel, däribland ett preparat med karcinogen effekt. Det är inte tillåtet att importera enobosarm för eget bruk, eftersom det inte är ett godkänt läkemedel i Sverige.

Läkemedelsfrågan

Under vinjetten »Läkemedelsfrågan« publi­ceras ett urval av de frågor som utretts vid någon av landets regionala läkemedelsinformationscentraler (LIC), som hjälper sjukvårdspersonal med patientrelaterade läkemedelsfrågor i det dagliga arbetet. Se alla frågor och svar på svelic.se. Svaren är evidensbaserade och producentobundna. De artiklar som publiceras i Läkartidningen granskas inom respektive LIC och av Läkartidningens läkemedelsred­aktör. Har du en läkemedelsfråga? Kontakta din regio­nala LIC – kontaktuppgifter, se svelic.se.