Denna webbplats vänder sig till läkare

Akut gastro­intestinal blödning

Patienter med blödning från gastrointestinal (GI)-kanalen är vanliga på en akutmottagning. På akutmottagningen vid Universitetssjukhuset i Lund (upptagningsområde 295 000 invånare) tar vi emot ca 600 synliga blödningar per år, dvs ca 1/1 000 invånare. GI-blödningarna kan vara ockulta eller synliga. De ockulta kan yttra sig som ospecifik trötthet på grund av lågt blodvärde. De synliga kan […]

Takykardi på akuten

Takykardi hos patienter har en benägenhet att orsaka takykardi hos vårdpersonal. Syftet med denna artikel är att presentera ett organiserat förhållningssätt för den initiala handläggningen av patienter med takykardi på en akutmottagning. Med takykardi menas en arytmi med distinkta QRS-komplex, där hjärtfrekvensen överskrider 100 slag per minut hos vuxna eller de åldersrelaterade normala frekvensintervallen hos […]

Akuta knäskador

Akuta knäskador är vanliga och den initiala diagnostiken ofta svår, men det finns åtskilliga ledtrådar att hämta från en bra anamnes och ett riktat status. Korsbands- och ledyteskador, som kräver ytterligare utredning eller åtgärd, resulterar nästan alltid i hemartros inom loppet av några timmar. Om vätska i leden misstänks är ledpunktion viktig. Slätröntgen bör utföras […]

ABC om Främre bukväggsbråck

Med främre bukväggsbråck (på engelska ventral hernia) menas vanligen samtliga förekommande bråck i bukväggen, undantaget ljumskbråck. De vanligaste främre bukväggsbråcken är navelbråck, epigastricabråck och ärrbråck efter tidigare kirurgi, vilka utgör föremålen för denna översikt. Navelbråck Navelbråck är relativt vanliga och anges förekomma hos 2 procent av den vuxna befolkningen [1]. Etiologin till dessa bråck är […]

ABC om Nervskador i handen

Ett handtrauma leder ofta till en kombinerad skada på nerver, kärl, senor och skelett, eftersom de olika strukturerna ligger mycket nära varandra. I denna artikel sammanfattas diagnostik av skador på nerver och senor i hand och handled. Primär handläggning av nervskador beskrivs, medan handläggning av senskador avhandlas i en separat artikel. Handskador kan vara komplicerade, […]

Misstänkt akut koronart syndrom

Bröstsmärta som inger misstanke om instabil angina pectoris eller hjärtinfarkt (tillsammans benämnda akut koronart syndrom, AKS) är den vanligaste orsaken till akutsjukvård i Sverige [1]. AKS är också den vanligaste allvarliga orsaken till akut bröstsmärta. nAllmän bedömning Som alltid på akutmottagningen måste man först bedöma luftväg, andning och cirkulation (ABC – Airway, Breathing, Circulation). Man […]

Mola hydatidosa och andra trofoblastsjukdomar

Mola hydatidosa är en tumörform som tillsammans med övriga trofoblasttumörer internationellt brukar benämnas gestational trophoblastic disease (GTD). De representerar en unik sjukdomsgrupp, eftersom tumören har sitt ursprung i graviditeten och således innehåller för kvinnan främmande genetiskt material. GTD kan uppstå efter normal graviditet, extrauterin graviditet, spontan abort och inducerad abort. Det förekommer också icke-graviditetsrelaterade trofoblastsjukdomar, […]

Temporalisarterit

Temporalisarterit, eller jättecellsarterit, är en förhållandevis vanlig sjukdom i Skandinavien, vanligare än i övriga världen [1]. Antalet nydiagnostiserade fall per år är här ca 20 per 100000 personer äldre än 50 år, och medelåldern vid diagnosen är idag drygt 65 år [2]. Kvinnor drabbas två till tre gånger oftare än män. Incidensen har ökat i […]

Anestesi vid ärftlig perifer muskelsjukdom

Anestesiologens metoder är inriktade på att modulera medvetande och muskelfunktioner med bla farmaka så att patienten kan opereras. Sjukdomar i nervsystem och muskulatur kan medföra att vanliga rutiner behöver modifieras eller omprövas helt. Att söva patienter med ärftliga muskelsjukdomar är förenat med ökad risk för komplikationer hos dessa patienter, som dessutom sövs/opereras oftare än normalbefolkningen. […]