Inom bröstcancerkirurgin medförde införandet av sentinel node(SN)-tekniken vid axilloperation mer detaljerad morfologisk diagnostik, som ibland utnyttjar immunhistokemisk färgningsteknik, IHC, av enstaka lymfkörtlar. Begreppet mikrometastas, ≤2 mm, har etablerats, vilket kan innebära att lymfkörtlar som tidigare skulle ha klassats som friska, numera klassas som sjuka – en stadieglidning. Om påvisat område med malignitet i sentinel node är 0,2 mm, dvs består av ett mindre antal observerade cancerceller, betraktas det inte som en verifierad metastas. Cserni och medarbetare har gjort en metaanalys av 25 rapporterade sentinelnode-studier. Bakgrunden till analysen är den kontroversiella frågan om det är nödvändigt att utrymma axillen vid påträffad mikrometastasering i SN.
I studierna ingick 1136 patienter med påvisad mikrometastas i SN. Samtliga patienter hade utöver SN-procedur genomgått komplett axillkirurgi, och man beräknade andelen fall av påvisad metastasering till övriga lymfkörtlar.
Risken för metastasering till övriga utrymda axillära lymfkörtlar var 10– 15 procent i elva publicerade studier av högre kvalitet, enligt författarnas analys. Risken var lägre om primärtumören var mindre och om mikrometastasen detekterats endast med IHC.
Vi kommer att få vänta länge på resultat från studier där man randomiserar mellan komplett axillkirurgi eller ej vid mikrometastas i SN. I nuläget anser författarna att denna metaanalys, som presenterades vid den fjärde internationella sentinel node-kongressen förra året, ger stöd för att man för utvalda kategorier av bröstcancerpatienter kan avstå från mer omfattande axillingrepp, trots påvisad mikrometastas i SN. Resultatet av analyserna stöder också att man inte skall basera sina beslut enbart på IHC-detektion.