Många av våra folksjukdomar har inflammatoriska komponenter. De kännetecknas också av att sjukdomsmekanismen anses vara en komplex interaktion mellan ärftliga faktorer och miljö. Det har dock visat sig vara svårt att identifiera enskilda ärftliga komponenter med hjälp av traditionella kopplings- eller associationsstudier.
Kartläggning av genetiska variationer i djurmodeller har föreslagits som en alternativ strategi för att identifiera kandidater för humana associationsstudier. Genom att korsa olika inavlade råttstammar har vi identifierat den genetiska variation som ligger bakom skillnader i uttryck av MHC klass II-molekyler i en experimentell nervskademodell.
Den underliggande variationen visade sig vara lokaliserad till den regulatoriska (promotor) regionen för genen Mhc2ta (klass II-transaktivatorn), en känd transkriptionsfaktor för MHC klass II-gener.
Förekomsten av en basparsvariation (SNP) lokaliserad till motsvarande del av genen som hos råtta var signifikant associerad med sjukdomsförekomst i tre oberoende kliniska material bestående av patienter med reumatoid artrit, MS samt hjärtinfarkt.
Genvarianten förekom i en frekvens av ca 25 procent och medförde en relativ riskökning i intervallet 20–40 procent. Detta är den första ärftliga faktor gemensam för kardiovaskulär och kronisk inflammatorisk sjukdom som identifieras.

Fyndet stöder uppfattningen om inflammationens betydelse för den aterosklerotiska processen och kan vara en del av förklaringen till den ökade risk för kardiovaskulär sjukdom som beskrivits vid reumatoid artrit. MHC klass II spelar en mycket central roll i immunsystemet, vilket gör att den identifierade genvarianten kan anses vara kandidat för reglering även av annan inflammatorisk sjukdom.