I en metaanalys [1] har frågan om tidig eller sen trakeotomi hos intensivvårdspatienter utvärderats. Tidig trakeotomi definierades som start inom sju dygn efter ankomst till intensivvårdsavdelning och påbörjad respiratorbehandling. Fem studier ingår i metaanalysen (totalt 406 patienter). Enligt analysen hade tidpunkt för trakeotomi ingen signifikant påverkan på vare sig mortalitet eller pneumonifrekvens. Däremot innebar tidig trakeotomi att såväl tiden för respiratorbehandling som vårdtiden på intensivvårdsavdelning minskade signifikant, med 8,5 respektive 15,3 dagar.
Metaanalysen är delvis svårtolkad. Ingående studier uppvisar en stor variation i antalet patienter, publikationsår, typ av intensivvårdsavdelning, orsaker till trakeotomi och mängden fullständiga data. Tidpunkterna för trakeotomi varierade från 0 till 7 dagar i grupper med tidig trakeotomi och från 8 till 16 dagar vid sen trakeotomi.

Mortaliteten är rimligen mer avhängig av grundsjukdomen än av tidpunkten förtrakeotomi. Även andra riskfaktorer för pneumoni än tid i respirator finns hos intensivvårdspatienter.
Den största studien, likaså den modernaste [2] påvisar dock signifikanta skillnader i såväl mortalitet och pneumonifrekvens som respirator- och vårdtider, vilket skulle stärka författarnas tanke om fördel med tidig trakeotomi.
Tidig trakeotomi kan medföra ökat välbefinnande för patienten och mindre behov av sedering, en faktor som i sig på ett avgörande sätt påverkar respirator- och vårdtider. Tekniken för trakeotomi varierar i studierna. Ny perkutan teknik ingår i en studie, vilket kan tänkas vara en faktor av betydelse. En individuell bedömning av det enskilda fallet är säkert av störst betydelse – dvs tidpunkt för trakeotomi avgörs efter en samlad bedömning av förväntad respiratortid, diagnos, eventuella tidiga problem med endotrakealtub, patientkomfort mm.