Patientägd hälsodokumentation som komplettering till sjukvårdens journal är ett arrangemang med förhållandevis liten spridning i Sverige.
Exempel där patientägd dokumentation ändå förekommer är föräldraägda barnhälsovårdsjournaler och häften som diabetiker använder för självtest.
Patientägd hälsodokumentation in-begriper ett antal tänkbara positiva effekter: ökat patientansvar, ökad känsla av kontroll och som ett stöd för livsstilsförändringar.
I Landstinget Dalarna har en 32-sidig hälsobok, »Min bok om hälsa«, framställts med primärt syfte att vara just ett patientens personliga dokument för reflexion och referens. Hälsobokens innehåll kretsar huvudsakligen kring livsstilsrelaterade frågor, inkluderande t ex stress och socialt nätverk. År 2000 erbjöds samtliga vårdcentraler i Dalarna att dela ut boken till patienter i åldrarna 20 till 64 år, (spridningen pågår än idag även om den vetenskapliga studien är avslutad). Efter sex månader fick 418 patienter vid sex olika vårdcentraler ett frågeformulär som anknöt till »Min bok om hälsa«.
Enkäten gav en svarsfrekvens på 75 procent. Majoriteten (73 procent) av patienterna uppgav att de fått boken av en sjuksköterska. 80 procent av de svarande hade tittat i/läst boken och en tredjedel hade antecknat i den. Två tredjedelar fann boken mycket bra eller ganska bra.
En fjärdedel svarade ja på frågan om det är »något i din hälsosituation som du förändrat till följd av att ha läst boken?« Motion, kost och stress var de vanligaste företeelser som då nämndes förändrade.
Patientägda hälsoböcker är ett förhållandevis resurssnålt sätt för sjukvården att aktualisera frågor om prevention.
Studien antyder att hälsoböcker skulle kunna vara ett redskap för livsstilsförändringar bland primärvårdens patienter. »Min bok om hälsa« kan laddas ner och läsas som wordfil på webbadressen:
http://www.ltdalarna.se/folkhalsa