Kvinnor med mutation i någon av de gener (BRCA1, BRCA2) som predisponerar för bröst-/ovarialcancer löper en beräknad livstidsrisk på 60–80 procent att få bröstcancer jämfört med den 10-procentiga risken hos kvinnor utan känt ärftlighetsmönster. Magnetisk resonanstomografi (MRT) kan påvisa bröstcancer som inte syns på mammografi och är därför ett komplement vid bröstdiagnostik. Sensitiviteten är hög, medan specificiteten är lägre. Undersökningen kräver kontrasttillförsel och är jämförelsevis tidskrävande och kostsam.
I Storbritannien har 22 ackrediterade bröstenheter utvärderat MRT som tillläggsmetod för screening av högriskkvinnor och funnit metoden användbar. Anlagsbärare eller de med en beräknad årlig incidensrisk på 0,9 procent inkluderades. En knapp femtedel var kända anlagsbärare. Alla undersökningar dubbelgranskades. 649 kvinnor deltog. Bortfallet under sjuårsperioden var cirka 20 procent bla på grund av riskreducerande kirurgi, genetiska testresultat, bröstcancerdiagnos och obehag av MRT. MRT hade högre sensitivitet (77 procent) än mammografi (40 procent) oavsett om kvinnorna var anlagsbärare eller inte. Kombination av MRT och mammografi gav ännu högre sensitivitet (94 procent) på bekostnad av lägre specificitet (81 procent). Man upptäckte 35 fall av cancer, 19 med MRT, 6 med mammografi, 8 med båda teknikerna och 2 fall av intervallcancer.
»Kostnaden« inbegrep att 4 procent återkallades årligen på grund av mammografifynden och 11 procent på grund av MRT-fynden. I 3 procent av fallen krävdes operation för att bekräfta eller utesluta malignitet. Tumörerna var i medeltal 15 mm och körtelnegativa. 6/35 var duktal cancer in situ.
I länder där mammografiscreening är etablerad har man i studiesyfte erbjudit kvinnor med ärftlig benägenhet för bröst-/ovarialcancer att ingå i kontrollprogram. Vetenskapliga stöd för hur, med vilka undersökningsmetoder och hur ofta detta ska göras saknas.
I Sverige utvärderas MRT i södra regionen, och i Stockhom har ca 600 högriskkvinnor inkluderats i ett kontrollprogram som utvärderar mammografi, ultraljud, klinisk undersökning och egenkontroll. Socialstyrelsen har därför ännu inte gett några generella rekommendationer.



Foto: Simon Fraser/Science Photo Library
Magnetisk resonanstomografi kan påvisa bröstcancer som inte syns på mammografi och är därför ett komplement vid bröstdiagnostik. Sensitiviteten är hög medan specificiteten är lägre.