RIO-Europe är en klassisk, dubbelblind, randomiserad, prospektiv, placebokontrollerad ettårsstudie, där man vid ett 60-tal överviktsenheter i Europa behandlat patienter med okomplicerad fetma med 5 mg eller 20 mg rimonabant.
Rimonabant är en cannabinoidreceptorblockerare (CB1) med helt ny verkningsmekanism som tycks påverka energiomsättningen och födointaget genom socker- och kolhydratomsättningen via både centrala och perifera effekter. CB1 finns i en rad strukturer i centrala nervsystemet och i perifera vävnader. Rimonabant har även prövats för andra beteendeförändringar, tex hetsätning, rökning och alkoholmissbruk.
I denna studie följdes 1507 patienter med BMI över 30 under ett års tid enligt konventionella kriterier. Kostråden var en balanserad kost med 600 kcal mindre än de behövt vid tidigare energijämvikt samt allmänna motionsråd. Efter ett år hade de som erhållit 5 mg rimonabant per dag gått ned 3,4 kg, och de som erhållit 20 mg rimonabant per dag hade gått ned 6,6 kg, vilket var högsignifikant mer än i placebogruppen (viktnedgång 1,8 kg). 20 mg rimonabant ledde till signifikant fler förbättringar än placebo avseende midjeomfång, HDL-kolesterol, triglycerider, insulinresistens och förekomst av metabola syndromet. Rimonabant tolererades väl, och bieffekterna var få. Mer än 67 procent av de patienter som fullföljde behandlingen med 20 mg rimonabant gick ned minst 5 procent (ett konventionellt EU- och FDA-krav på effekt). Intressant nog fortsatte viktnedgången under studiens hela tid – ofta ses en platå efter cirka 6 månader.
Anmärkningsvärt var att HDL-kolesterolstegringen inte bara kunde kopplas till viktnedgången per se, utan rimonabant har möjligtvis en viss egeneffekt. Det är tänkbart att en av rimonabants effekter hänför sig till det faktum att preparatet höjer halten av adiponektin – en substans som tycks ha en central roll i regleringen av faktorer kopplade till metabola syndromet på fettcellsnivå.
Rimonabant tolererades påfallande väl – allvarliga biverkningar inträffade lika ofta i placebo- som i terapigruppen. Med hänsyn till preparatets centralnervösa verkningsmekanism var man initialt orolig för eventuella effekter på depression, men lika många personer i rimonabant- som i placebogruppen avbröt behandlingen på grund av denna uppgivna biverkan. Sammanfattningsvis talar mycket för att rimonabant kan bli ett nytt hjälpmedel i den farmakologiska arsenalen i kampen mot fetmaepidemin.
Speciellt intressant är det faktum att preparatet inte bara ger upphov till signifikant viktminskning utöver placebo utan också att flera komponenter i metabola syndromet samtidigt påverkas gynnsamt av skäl som ännu inte är fullt kända. Till artikeln har Lancet lagt en ledarkommentar med den optimistiska titeln »RIO-BRAVO!«
Vägen till eventuell registrering är lång, en parallell studie med likartad uppläggning i USA stöder resultaten från Europa. Preliminära data talar för en registrering under år 2006, men som alltid är det svårt att förutsäga hur de administrativa turerna i Europa och USA kan fortlöpa intill slutgiltigt godkännande.
Publicerad:
Läkartidningen 35/2005
Lakartidningen.se