Flickor som genomgår könsstympning riskerar att bli infertila senare i livet. Detta visar en svensk-sudanesisk studie som nyligen publicerats i Lancet.
Kvinnlig könsstympning är mycket vanlig i stora delar av Afrika och i vissa länder i Asien. Problemet existerar dock även i Europa bland flickor och kvinnor som emigrerat från länder där sedvänjan är utbredd. I de samhällen där kvinnlig könsstympning praktiseras är det oerhört viktigt att få barn. Fertilitet värderas högt, och att inte kunna få barn är för en kvinna en social katastrof.
Före puberteten, då könsstympning oftast genomförs, finns ingen skyddande miljö i vulva. Infektioner efter könsstympning skulle därmed kunna stiga upp i inre genitalia och orsaka inflammation och ärrbildning, med efterföljande tubarinfertilitet.
För att testa denna hypotes genomfördes en klinisk fall–kontrollstudie i Khartoum, Sudan. Fallgruppen utgjordes av 99 primärinfertila kvinnor hos vilka vi uteslutit hormonella faktorer, tidigare bukkirurgi och manlig infertilitet. Diagnostisk laparoskopi genomfördes. Kontroller var 180 kvinnor som var gravida för första gången. Man kontrollerade för sexuellt överförda sjukdomar och andra faktorer som påverkar risken för infertilitet eller grad av könsstympning.
De infertila kvinnorna hade signifikant högre risk än kontroller att ha genomgått den mest omfattande formen av könsstympning (oddskvot 4,69, 95 procents konfidensintervall 1,49–19,7). Det var den anatomiska omfattningen av ingreppet, snarare än om vulva var ihopsydd, som hade samband med infertilitet. Sambandet fanns både bland de 48 med laparoskopiskt synliga tubarskador och bland dem med normal laparoskopi.
Uppåtstigande infektioner kan således inte ensamt förklara sambandet mellan könsstympning och infertilitet, utan könsstympning medför sannolikt också andra förändringar i könsorganen som försämrar förutsättningarna för befruktning. Därmed utgör fynden även argument mot en pågående medikalisering av ingreppet (att hälsopersonal utför det i syfte att minska infektionsrisken) och argument mot alla former av könsstympning, även mindre omfattande.
Den process som leder fram till infertilitet startar hos flickan och pågår utan att upptäckas och behandlas av barnläkare eller gynekologer. Det är viktigt att ägna denna dolda sjuklighet uppmärksamhet inom sjukvården och i framtida forskning. I Sverige finns det tusentals flickor och kvinnor som har utsatts för könsstympning. Inom barn- och ungdomsmedicin, skolhälsovård och på ungdomsmottagningar bör vi därför också vara uppmärksamma på att flickor kan lida av följder av könsstympning.
Det starka sambandet mellan könsstympning och infertilitet kan bli ett kraftfullt argument i arbetet mot sedvänjan om man ser det i relation till högt värderade aspekter i samhället. I en anslutande kommentar i Lancet drar man slutsatsen: »Legitimate concern about impairment of fertility can certainly weigh in heavily and help achieve the attainable goal of ending female genital mutilation.«
I Sudan väckte resultaten stor uppmärksamhet i medierna och bland organisationer som arbetar mot könsstympning. Till skillnad från andra komplikationer som använts som argument i kampanjer kände man att risken för infertilitet är ett argument som folk tar till sig och lyssnar till.



Foto: Dessons Eric/IBL Bildbyrå
I samhällen där kvinnlig könsstympning praktiseras är det oerhört viktigt att få barn. Att inte kunna få barn är för en kvinna en social katastrof.