De allmänna vaccinationsprogrammen har en tendens att utökas och bli alltmer komplexa. Kombinationsvaccinerna har blivit fler, liksom de upprepade doserna för att upprätthålla ett gott skydd. De medicinska framgångarna är obestridliga – flera allvarliga sjukdomar har förvandlats till rariteter. Samtidigt finns ibland en oro för att ett massivt vaccinationsprogram skulle vara belastande för immunförsvaret och därigenom eventuellt öka risken för andra infektioner än de man vaccinerar mot. Denna hypotes har nu prövats av en dansk grupp, som de senaste åren redovisat flera intressanta registerstudier.
I JAMA den 10 augusti presenterar Anders Hviid och medarbetare en populationsbaserad kohortstudie bestående av drygt 800000 barn som följts under närmare 3 miljoner personår. Eftersom man i Danmark har tillgång till ett fullständigt vaccinationsregister på individnivå har man kunnat jämföra detta med uppgifter om barnens efterföljande behov av sjukhusvård med avseende på sju olika infektionskategorier.
Resultatet ger inget stöd för hypotesen att vaccinationer med många antigener eller upprepad vaccinexponering skulle öka risken för andra sjukhuskrävande infektioner. I artikeln redovisas också tänkbara störfaktorer (confounders) som kön, födelseort, födelsevikt, moderns ålder vid födseln etc – allt utan nämnvärd påverkan på resultatet. För att generella vaccinationsprogram ska kunna accepteras måste de leda till en väl dokumenterad nytta och medföra ett absolut minimum av risker.
De senaste åren har det framkastats många hypoteser om tänkbart skadliga effekter av vacciner. För att snabbt kunna värdera sådana farhågor är den här typen av undersökningar ovärderlig. Studien belyser också behovet av ett motsvarande svenskt vaccinationsregister.