Acetylcystein används ofta som mukolytikum vid kronisk bronkit och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Långtidsbehandling med acetylcystein har i tidigare studier minskat antalet exacerbationer med cirka en fjärdedel, framför allt vid kronisk bronkit.
Mycket talar för att oxidativ stress spelar en viktig roll för patogenesen vid KOL. Antioxidanter som acetylcystein skulle teoretiskt kunna minska den oxidativa stressen vid KOL. För att undersöka denna hypotes genomförde Decramer och medarbetare en dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad multicenterstudie, där patienter med KOL fick endera 600 mg acetylcystein per dag eller placebo.
Patienterna följdes under tre år, och studien var designad för att mäta om acetylcystein kunde bromsa lungfunktionsförsämringen och minska antalet exacerbationer samt i andra hand undersöka om livskvaliteten förbättrades.
523 patienter deltog i studien. Bara rökare och före detta rökare inkluderades, och vid utvärderingen gjordes intention-to-treat-analyser av alla randomiserade patienter med minst en FEV1- registrering efter randomiseringen.
Studien visade att 600 mg acetylcystein i tablettform per dag inte påverkade lungfunktionsförsämringen vid KOL, mätt som minskning av FEV1 och VK. Inte heller påverkades antalet exacerbationer eller livskvaliteten.
75 procent av patienterna behandlades med inhalationssteroider trots att indikationen enligt internationella riktlinjer kunde ifrågasättas hos flertalet av dem. Författarna spekulerade i om det faktum att patienterna hade annan behandling påverkade resultaten.

Det är positivt att Lancet publicerar en negativ läkemedelsstudie, och det är frestande att dra slutsatsen att vi har en överförskrivning av acetylcystein (och inhalationssteroider) till KOL-patienter, men författarna föreslår att man i kommande studier bör testa högre doser av acetylcystein.
Under det första året förbättrades livskvaliteten både för den behandlade gruppen och för placebogruppen medan den därefter försämrades. Måhända var detta en effekt av att patienterna omhändertogs i en studiemiljö där man engagerade sig i deras kroniska sjukdom. Rehabiliteringsprogram fyller en lika viktig roll som farmakologisk behandling vid KOL, men den viktigaste åtgärden för att bromsa lungfunktionsförsämringen vid KOL är rökstopp. Vi skulle förmodligen nå bättre resultat om vi använde en del av de resurser vi lägger på farmakologisk behandling av KOL på rökavvänjning i stället.